Debatt: Lärlingsplatser viktiga för att bekämpa ungdomsarbetslösheten

Politik2013-09-09 08:52
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

SEDAN 2006 så har det skapats 200.000 nya jobb i Sverige. Detta samtidigt som det har varit en av de svåraste ekonomiska kriserna på många år som också har slagit hårt mot många av de länder som Sverige exporterar till. I jämförelse med de allra flesta länder så har Sverige klarat sig väl genom krisen. Såväl löntagare som pensionärer har fått det bättre ställt när skatterna har sänkts och sysselsättningen ökat. Detta innebär inte att det finns områden där Sverige också kan lära av andra.

Precis som i andra länder i EU så är ungdomsarbetslösheten i Sverige högre än arbetslösheten i stort. Det är viktigt att genomföra reformer som sänker trösklarna för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Regeringen har halverat arbetsgivarkostnaderna för den som anställer ungdomar och sänkt restaurangmomsen för att öka antalet arbeten i en av de branscher som anställer allra flest ungdomar. Tyvärr så säger den socialdemokratiska oppositionen nej till detta och vill istället höja skatterna för unga för att istället höja bidragen till de som inte jobbar.

Kanske för att kompensera för sina förslag om höjda skatter på ungdomsjobb så har S nu föreslagit att de 30 största universiteten skall få anställa var sin kompetensförmedlare för att hjälpa studenter att få deltidsjobb vid sidan av studierna. Det är självklart bra att de studenter som så vill får en möjlighet att jobba extra vid sidan om studierna men S förslag har ändå flera brister.

För det första så är det en mycket liten satsning jämfört med S kraftiga skattehöjningar för ungdomar. 30 nya koordinatorer väger ganska lätt mot de 16 miljarder kronor i höjda ungdomsskatter som S föreslår. För det andra så arbetar redan idag såväl universiteten, arbetsförmedlingen och privata bemanningsföretag med att förmedla kontakter mellan studenter och företag. Detta arbete kan stimuleras mer men detta planeras säkert bäst av aktörerna själva och inte genom att regleras i statsbudgeten. För det tredje så finns det en risk att förslaget motverkar sitt syfte genom att man riskerar att förlänga tiden det tar för studenterna att ta ut sin examen. Sverige har redan idag en hög etableringsålder på arbetsmarknaden och vi bör snarare hitta sätt för studenter att snabbare kunna klara av sin utbildning. För det fjärde så är det stora problemet med ungdomsarbetslösheten inte att studenter inte får jobb när de slutfört sina studier, för det får de allra flesta, utan de ungdomar som inte slutfört gymnasiet. Det är gentemot dessa vi bör göra de stora insatserna

Moderaterna vill satsa på att bygga ut det system för lärlingsutbildningar som vi börjat införa i Sverige. De länder som har en låg ungdomsarbetslöshet, exempelvis Tyskland, har sedan länge haft ett system där ungdomar får lära sig ett yrke ute på företag. Detta är ett bra sätt för de ungdomar som är skoltrötta och idag hoppar av gymnasiet att få en chans att komma ut i arbetslivet. Moderaterna vill stimulera fler företag att ta emot lärlingar. Tillsammans med företag och fackförbund kan staten underlätta för att hitta lösningar där unga parallellt kan arbeta och genomföra sin lärlingsutbildning.

Att minska ungdomsarbetslösheten kräver långsiktighet och samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter. Genom lärlingsutbildningar, praktik på fler gymnasieprogram och ett närmare samarbete mellan gymnasieskolan och arbetslivet så kan man hjälpa de som idag har det svårast att få jobb. Politik handlar om att prioritera. Därför är detta en betydligt bättre väg än den socialdemokratiska som innebär höjda ungdomsskatter och endast små satsningar på de unga som redan idag har lättast att få jobb.