FN:s klimatmöte i Doha blev inget tydligt lyft för arbetet med att stoppa den globala uppvärmningen. Jag är besviken över slutresultatet. De beslut om utsläppsminskningar som partnerna kommit överens om är inte tillräckliga. Även om det är betydelsefullt att världen fått en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet, är det för många länder som valt att stå vid sidan. Faktum är att 85 procent av världens utsläpp ännu inte omfattas av några bindande minskningar.
Men inget hindrar oss i Sverige att gå vidare med vårt klimatarbete. Vi går i rätt riktning och sänkte förra året våra koldioxidutsläpp med 6 procent. Nu har även Naturvårdsverkets slutrapport till Klimatfärdplan 2050 lagts fram, en redovisning som ska ligga till grund för hur Sveriges långsiktiga klimatmål med noll i nettoutsläpp av klimatgaser ska nås.
Ett koldioxidneutralt Sverige år 2050 handlar om en fortsatt modernisering av samhället. Vi behöver använda smart el, mindre energi och fortsätta bygga ut de förnybara energikällorna. Arbetet med att konkretisera visionen om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är mycket viktigt.
Jag tror att Sveriges viktigaste bidrag till att möta klimatförändringarna är att ställa om vårt energisystem. Regeringens energiöverenskommelse innebär en rekordutbyggnad av det förnybara. Bara de senaste tolv månaderna har 22 terawattimmar kraftvärme och vindkraft producerats.
Omställningen av energisystemet kommer att innebära kostnader, men också ge stora vinster. Med mer elproduktion kommer vi att kunna hålla nere elpriserna. Och vid sidan av minskad klimat- och miljöpåverkan kommer många svenska företag få chanser till nya affärer och export av miljöteknik.
I dag omsätter miljötekniksektorn i Sverige cirka 120 miljarder kronor och sysselsätter över 40.000 personer. En stor potential finns i utvecklingen av andra generationens biodrivmedel, där de första vågkraftsparkerna nu byggs upp utmed Västkusten.
Genom en strategi för utveckling av miljöteknikexport satsar regeringen 400 miljoner kronor för att svenska företag ska nå ut och demonstrera innovationer i andra länder. Och mellan 2013 och 2016 satsar vi 210 miljoner kronor på fortsatt investeringsstöd för installation av solceller.
År 2050 ligger långt fram, men de beslut vi tar i dag påverkar om vi klarar de långsiktiga målen. Hur ska samhällssektorerna nå ett fossilt oberoende? Vi kommer att bryta ner arbetet per sektor och analysera hur uppgiften delas upp över tiden.
Färdplanen ska ut på bred remiss och jag ska resa runt i landet i vår för att diskutera förslag och vägval.
Klimatutmaningen kräver handling av oss, och vi är skyldiga kommande generationer att arbeta hårt och målinriktat för att vända utvecklingen.