Den som är myndig är även mogen för påföljd

I ett samhälle där diskussioner förs om att sänka rösträttsåldern är det inte mer än rimligt att straffrabatten för dem som faktiskt är myndiga tas bort.

Slopa straffrabatten. Vuxna ska behandlas som vuxna.

Slopa straffrabatten. Vuxna ska behandlas som vuxna.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2017-12-22 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Den som fyller 18 år är myndig i Sverige. Det innebär att man får rösta i allmänna val, men inte att man är mogen nog att ta fullt ansvar för sina handlingar. När en myndig person under 21 år begår ett brott ska en domstol i straffmätningen beakta gärningsmannens ungdom i ”mildrande riktning”.

Enligt praxis ska en 18-åring till exempel dömas till halva straffvärdet som en 21-åring hade fått för samma brott. Nu har dock regeringen kommit till skott och tillsatt en utredning som ska ta fram ett förslag på hur denna straffrabatt ska tas bort.

Utredningen förväntas presentera ett förslag på hur ändringen ska genomföras senast i december 2018.

Anledningen till att straffrabatten finns i dag är att man anser att så unga människor inte nått tillräcklig mognad för att fullt ut kunna ställas till svars för sina handlingar, samt att de kan vara extra känsliga för påföljderna. Det ska enligt vissa vara möjligt att omvända så pass unga personer till ett liv på rätt sida lagen. Ett sådant resonemang håller dock inte, dels eftersom det snarare är ett argument för att höja myndighetsåldern, dels för att ett bättre sätt att hålla unga vuxna på rätt sida lagen torde vara höga straff som avskräcker dem från att begå brott över huvud taget.

Utredaren ska även se över den stora straffrabatt som finns för 15–17-åringar. För att undvika en tröskeleffekt, då man går från milda straff till fulla straff direkt då man fyller 18 år, vill regeringen se över möjligheten till att plana ut straffrabatten så att steget till fullt straffvärde inte blir lika stort. Också det är en rimlig princip, eftersom 17-åringar bör förväntas ta mer ansvar än 15-åringar.

När straffrabatter diskuteras består förespråkarna huvudsakligen av personer som sätter generella samhällsåtgärder före principen om individuellt ansvar för ett brott. Dessa brukar till exempel peka på risken att kriminella gäng utnyttjar ännu yngre personer om straffrabatten för 18–20-åringar tas bort. Ett sådant resonemang är dock att försöka hantera kriminellas beteende i stället för att motarbeta det – en inställning som i slutändan drabbar brottsoffren.

I ett samhälle där diskussioner på vissa håll förs om att sänka rösträttsåldern är det inte mer än rimligt att straffrabatten för dem som faktiskt är myndiga tas bort.

I samband med den här utredningen bör regeringen dessutom se över regeln om villkorlig frigivning efter endast två tredjedelar av fängelsestraffet, vilken i stället bör tillämpas då den dömde visar tydlig vilja och förmåga att göra rätt för sig. Livstids fängelse ska också vara just livstid, precis som att vuxna ska behandlas som vuxna.

Ledare