En god bit kvar när det gäller företagsklimatet

Alldeles för sällan det om vinstens och entreprenörskapets betydelse för jobbskapande och välstånd.

Det är en lång väg till toppen.

Det är en lång väg till toppen.

Foto: NORWEGIAN ARMED FORCES

Politik2018-10-04 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Sveriges mest fördelaktiga företagsklimat finns i Solna. Sedan kommer skånska Vellinge, Kävlinge och Höganäs på andra, tredje och fjärde plats och Sollentuna är femma.

Solna – som toppar Svenskt Näringslivs rankinglista av kommunernas företagsklimat för elfte året i rad – håller skatten nere och företagsamheten uppe. Man har en hög andel ­privata välfärdstjänster och kommunen konkurrerar inte med näringslivet. Politikernas och tjänstemännens attityder till företagande upplevs som positiv.

I Norrbotten ser det annorlunda ut, även om det är fler kommuner som förbättrat sitt resultat från fjolåret än som försämrat sig eller stått stilla. Boden (plats 90) och Luleå (95) kvalar in bland de hundra kommunerna i landet som har bäst företagsklimat. Piteå (140), Arjeplog (148) och Älvsbyn (180) hävdar sig bland de tvåhundra främsta. De resterande kommunerna får tyvärr dåliga ­resultat i undersökningen – som lutar sig på enkätsvar från 1 374 norrbottniska företagare om de regler och attityder som de möter i  sin vardag. För Gällivare (252), Kiruna (274), Arvidsjaur (280), Kalix (280), Haparanda (282) och Pajala (290) är omdömet mycket negativt. Här har kommunledningarna verkligen något att fundera över.

Engagemanget för konkurrenskraftiga villkor för företagare och företagsetableringar är tyvärr svagt i  den norrbottniska samhällsdebatten. Vissa politiker, journalister och debattörer verkar fortfarande tro att det är staten som är den tillväxtskapande kraften i ekonomin.

Behovet att diskutera jordmånen för näringslivet får stå tillbaka till förmån för debatter om fördelningsfrågor, med argument och formuleringar som känns igen från det galna kvartsseklet. Det hörs långa utläggningar om kommunbidrag och statliga ersättningsjobb och ”utsugning av naturresurser” nämns som en viktig förklaring till att länet i ekonomiskt hänseende står sig sämre än många andra delar av landet. Alldeles för sällan talas det om entreprenörskapets betydelse för jobbskapande och välstånd.

Svenskt Näringslivs årliga ranking är en nyttig påminnelse om hur mycket de generella villkoren skiljer sig mellan olika delar av landet. Många viktiga företagarfrågor är visserligen rikspolitikernas ansvar, men det går att förbättra en hel del på lokal nivå utan att riksdagen behöver klubba en enda lag.

I ett glesbefolkat län längst upp i norra Sverige är det extra betydelsefullt att företagare får ett gott bemötande från politiker och tjänstemän, att upphandlingar av varor och tjänster sköts korrekt och att privata näringsidkare inte blir utkonkurrerade av offentliga verksamheter.

Norrbotten har blivit lite bättre på det här. Men de flesta kommunerna har en lång väg kvar.

Ledare