Stefan Löfven har mycket att fundera på i dagarna. Det gäller inte minst hur hans regering ska se ut när miljöpartist efter miljöpartist lämnar den. Men problemen varken börjar eller slutar med Miljöpartiet. Novus presenterade i dagarna en mätning som visar att endast tre av 24 ministrar regeringen nyligen bestod av har positiva förtroendesiffror.
Statsministern har inte lyckats särskilt väl med sina utnämningar. Dessutom är regeringen alldeles för stor. 24 statsråd på två partier har bidragit till problemen. Regeringen är en soppa med på tok för många kockar.
Utbildningsdepartementet exempelvis har i dagsläget tre ministrar. Det finns ingen god anledning att ha fler än en. Svensk skola har stora problem, från grundskola till högskolenivå, då är det rimligt med ett samlat ansvar för de frågorna. Gustav Fridolin har visat sig vara inkompetent både som minister och som departementschef. Flertalet chefer och tjänstemän har slutat sedan han tog över och källor uppger att han inte förstår vad det innebär att vara departementschef, rapporterade Dagens Industri i slutet av april. Han bör ges en annan uppgift innan regeringens förtroende i skolfrågor är utraderat. Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) lär ingen sakna, däremot har gymnasieminister Aida Hadizialic (S) visat potential. Hon representerar en ny tids socialdemokrater, ung och ideologiskt trygg. Det är partiet i desperat behov av. Ge henne chansen att styra upp utbildningsdepartementet. Det kan bara bli bättre än i dag.
Per Bolund är den ende miljöpartisten som faktiskt förefaller vara en minister. Han är dock undangömd på finansdepartementet. Skrota hans finansmarknadsportfölj, det kan finansministern sköta, och ge honom näringsministerportföljen istället.
Mikael Damberg (S) har gjort ett bättre jobb än hans förtroendesiffror visar, så om Bolund ska ta över hans portfölj bör han ges nya utmaningar. Varför inte som utrikesminister? Margot Wallström (S) har varit ett rejält sänke för regeringen och landet och Damberg har redan fått städa upp efter henne i Mellanöstern.
Andra som bör sitta löst är Ibrahim Baylan (S), energiminister, Anna Johansson (S), infrastrukturminister, Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister, och Alice Bah Kuhnke (MP), kulturminister.
Kristina Persson (S), som är framtidsminister, har så pass oklara uppgifter att hon inte ens själv känner till dem. Hennes ministerpost bör utgå rakt av.
Frågan är om Stefan Löfven har det politiska modet att sparka sina undermåliga ministrar. Men regeringen behöver en nystart och han kommer aldrig få ett bättre tillfälle än nu.