Ett väpnat angrepp "kan inte uteslutas" och nu måste samhället rustas upp, konstaterar Försvarsberedningen i delrapporten Motståndskraft som överlämnades till försvarsministern på onsdagen.
Både Försvarsmakten, sjukvården och samhällets förmåga att laga drivmedel, mat och mediciner måste stärkas, men även hushållen bör förbättra sin beredskap för att klara allvarliga samhällsstörningar, en säkerhetspolitisk kris eller ett krig. Rekommendationen för hur länge ett hushåll ska klara sig utan stöd från det offentliga utökas från 72 timmar till en vecka.
Uppmaningarna hade varit ganska ointressanta om det inte fanns någon hotbild mot Sverige. Tyvärr saknas inte en sådan. Rysslands styrs av en militaristisk och korrupt regim som griper inhemska oppositionsledare, underblåser etnisk nationalism, attackerar grannländer och rustar upp sin krigsmakt i syfte att utvidga landets geopolitiska inflytande.
För stunden finns inget uppenbart skäl till varför Ryssland skulle angripa Sverige, men med tanke på Georgien-kriget, den olagliga annekteringen av Krim och krigen i Östra Ukraina och Syrien är det inte obefogat att oroa sig för utvecklingen. Det gäller särskilt Norrbotten som i Försvarsberedningens rapport pekas ut som ett av fem militärstrategiskt viktiga områden som kan komma att dras in i krigshandlingar mellan väst och Ryssland. Det grundar sig inte på fria fantasier. Ryssland rustar upp i norrbottningarnas omedelbara närhet. Det skramlas med atomvapen. Vid firandet av Segerdagen i våras, visades nya vapensystem utformade speciellt för att verka i Arktis upp på Röda torget i Moskva.
Norge, som länge haft goda relationer med Ryssland, kan vittna om ett tydligt attitydskifte gällande gränser och samverkan i norr. En pensionerad gränspolis från Nordnorge fängslades nyligen i Moskva anklagad för ”spioneri” för Norges och CIA:s räkning. Under militärövningen Zapad 17 i september, där ryska styrkor övade anfall mot flera västerländska stater (däribland alliansfria Sverige och Finland) störde Ryssland ut civilflygets kommunikation och navigering i Nordnorge.
Det senare är bara ytterligare ett exempel på varför Luftfartsverkets och Swedavias beslut att fjärrstyra flygledningen vid Kiruna flygplats från Arlanda bör omprövas, som Kurirens ledarsida skrev om den 24 november.
Det har gått 30 år sedan Michail Gorbatjovs tal i Murmansk 1987, där den siste Sovjetledaren uppmanade till kärnvapennedrustning, ekonomisk utveckling och fredligt samarbete mellan grannländerna i Barentsområdet. Dagens säkerhetsläge är tyvärr betydligt sämre än det som inleddes vid Kalla krigets slut. Vi gör klokt i att förbereda oss på det värsta.