Efter att Centerpartiet och Liberalerna meddelat att de inte tänkte rösta för den rödgröna övergångsregeringens budgetproposition, efter att i första vändan ha röstat på sina egna budgetmotioner, stod det klart att Moderaternas och Kristdemokraternas reservation skulle vinna voteringen. Strax efter klockan 16 på onsdagen klubbades också M:s och KD:s budget med stöd av Sverigedemokraterna.
För detta kritiserades M och KD av ledande företrädare för vänsterpartierna före omröstningen. Av socialdemokraten Fredrik Olovsson, som i budgetdebatten anklagade M och KD för att ”trycka igenom” sin politik i riksdagen. Av Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson för att de valt att ”ta makten bakvägen”.
Det är sant att ordningen brukar vara annorlunda. Men man kan inte kräva att de folkvalda ska hålla inne med sina åsikter bara för att inte störa den känsliga regeringsbildningen. Det är varje partis skyldighet gentemot väljarna att försöka få genomslag för sin politik.
Den ickesocialistiska majoriteten, som valde Andreas Norlén till talman och med gemensamma ansträngningar petade Stefan Löfven från statsministerposten, utgör nära 60 procent av riksdagen. Självklart måste detta faktum tillåtas sätta sin prägel på den ekonomiska politiken.
Moderaternas och Kristdemokraternas budget innehåller bland annat 2,4 miljarder mer till polis och rättsväsende och en välbehövlig satsning på försvaret. Sjukvården förstärks med den så kallade kömiljarden som den här gången även inkluderar köer till diagnostik, återbesök och rehabilitering.
Det är efterlängtade satsningar på det offentligas kärnverksamheter. Att kalla detta för ”ansvarslöst” är rena galenskapen. Det innebär att ta ansvar för angelägna reformer som inte kan vänta på att en ny regering ska tillträda. Bara för att vi har en övergångsregering är inte samhällsproblemen övergående, som Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson sade under debatten.
Sverige regeras med en borgerlig reformagenda under det kommande året, oavsett utgång i regeringsfrågan. Det innebär inte bara en sakpolitisk framgång för alliansen, med bland annat sänkta för pensionärer och de som arbetar, avskaffad flygskatt, landsbygdssatsningar och höjt tak för rut-avdrag. Det skulle också kunna fungera som en nyckel i de låsta regeringsförhandlingarna.