Sveriges nämndemän blir allt äldre, skriver Kuriren i dag på nyhetsplats. 2011 var medelåldern för nämndemännen 56,8 år. 2015 hade medelåldern stigit till 57,7 år – trots att Domstolsverket 2014 fick i uppdrag att locka yngre nämndemän till domstolarna.
Är åldrande nämndemän ett allvarligt problem? Inte nödvändigtvis, enligt två domstolchefer som intervjuas i Kuriren. Som domstolscheferna i Luleå och Gällivare påpekar så har även äldre nämndemän varit unga. Andra erfarenheter än ålder kan givetvis vara viktiga. Men om nämndemännen är tänkta att bidra med gedigen livserfarenhet och kunskap till rättens resonemang, borde ålder snarare ses som en tillgång? Mer problematisk är den partipolitiska kopplingen till val av nämndemän.
Tanken med traditionen att låta lekmän medverka i domstolarna är att lekmännen ska säkerställa rättssäkerhet och upprätthålla allmänhetens förtroende för rättskipningen. Att kommun- och landstingsfullmäktige utsåg nämndemän må ha varit rimligt i en tid då partimedlemskap var norm och inte undantag. Men så har Sverige inte sett ut på väldigt länge. Nämndemännen hämtas i dag nästan uteslutande ur den lilla klick av befolkningen, cirka fyra procent, som är partipolitiskt aktiva. Nämndemännen är domare, precis som rättens ordförande som är utbildad jurist. En nämndemans röst är lika mycket värd som juristdomarens. I tingsrätten och förvaltningsrätten är nämndemännen dessutom i majoritet och kan döma tvärt emot den juridiska expertisen. Bara misstanken om politiskt färgade domar är sannolikt mer skadlig för domstolarnas förtroende än det faktum att lekmannadomarna har samlat på sig mer livserfarenhet än den genomsnittlige medborgaren.
I Nämndemannautredningen 2013 föreslogs flera åtgärder för att bredda rekryteringen utanför de politiska partierna. En förändring var att kommun- och landstingsfullmäktige, som i dag väljer nämndemän som nominerats av de politiska partierna, i framtiden skulle välja hälften av nämndemännen ur en kvot av frivilliga som inte är knutna till något politiskt parti. Till den fria kvoten kunder alla intresserade anmäla sig. Förslaget har redan avvisats av justitieminister Morgan Johansson (S), som konstigt nog inte ser några problem med den nuvarande rekryteringen.
Om nämndemannasystemet ska finnas kvar måste det hitta nya former. Politiska preferenser ska inte styra domstolarnas beslut. Det är minst lika viktigt för förtroendet för rättsväsendet som att dess representanter är en exakt spegelbild av befolkningen i fråga om ålder, kön och härkomst.