Varg- och vildsvinsstammarna växer som aldrig förr. Men då kommer nya hot mot artrikedomen på landsbygden. Nu är det bondestammen som är utrotningshotad.
Enligt siffror från jordbruksverket läggs lantbruk ned i en hastighet som innebär att den siste bonden försvinner om tolv eller tretton år. Bara under de senaste tre åren har tjugo procent av landets heltidsbönder lagt ned.
Problemen för de svenska lantbrukarna ligger i det faktum att de agerar på en marknad där priserna sätts globalt. Men kostnaderna för produktionen formas nationellt och lokalt.
Svenska matproducenter måste följa ett svenskt regelverk med höga krav på till exempel god djurhållning och giftfri odling. Men samtidigt konkurrerar deras produkter på en marknad som fylls av produkter från länder där dessa krav inte finns.
Därför är det i dag svårt för många svenska bönder att få lönsamhet i sina gårdar.
Vad som skulle kunna ändra förutsättningarna för svenskt lantbruk är om fler köpare tog hänsyn till kvalitet, och inte bara till pris. Här skulle kommunerna kunna spela en viktig roll. Om maten som serveras i skolor, på daghem och på äldreboenden oftare än i dag var närodlad skulle det förbättra marknaden för svenska bönder.
I dag råder en situation där svenska myndigheter kräver att bönderna ska producera på ett visst sätt. De gör omfattande och dyra kontroller, samt dömer ut sanktioner mot den som inte uppfyller kraven. När de själva sedan köper in mat, ställer de inte ens frågan var den kommer ifrån, eller vilka krav den uppfyller.
För att förändra kommunernas inköpsvanor krävs det dock först en lagändring. I dag tillåter inte lagen om offentlig upphandling att man tar hänsyn till närodlat. Kommuner som försöker föra in det på eget bevåg riskerar att behöva göra om hela upphandlingen. Här krävs lagändring.
Vid sidan av de rena marknadsmekanismerna behövs det också en förändrad attityd till mat och matproduktion. I många andra länder diskuterar man just nu hur man strategiskt ska förbereda sig för den matbrist som kommer att uppstå i framtiden. Man diskuterar hur åkermark ska kunna skyddas och hur kunskap om hur man odlar ska kunna bibehållas. I Sverige pågår en nästan motsatt utveckling där åker är den typ av mark som har svagast skydd mot exploatering.
När det sedan gäller varg och vildsvin är de självklart inte en direkt orsak till att bönderna försvinner. Men alla symbolfrågor där storstadsområdena med sina många väljare tillåts sätta agendan för landsbygden, utan att lyssna till dem som bor där, bidrar naturligtvis till att framtidstron minskar.
De svenska bönderna och deras intressen behöver uppvärderas. Vi vet att vi kommer att behöva dem i framtiden.