RISKKAPITALBOLAGEN försvinner från skolan. Åtminstone om utbildningsminister Jan Björklund får bestämma. Det klargjorde han i ett pressmeddelande i söndags, och lovade att Folkpartiet ska driva frågan i riksdagen.
Vad Björklund föreslår i praktiken är att det i ägarprövningen ska ingå om aktören har avsikt och möjlighet att driva skolan långsiktigt. Ägarprövningen kommer att göras av Skolinspektionen. De framtida reglerna för förfarandet är inte klara men det pågår en utredning och det är den som Björklund vill påverka.
Björklunds ovilja mot riskkapitalbolag inom skolan är lätt att förstå. Riskkapitalbolag lever på att ta över problemtyngda företag, effektivisera verksamheten och sedan sälja den med vinst. Det är en tillgång på den vanliga marknaden, men hör inte hemma i skolsammanhang. Det finns sällan någon risk med att driva skola, eftersom pengarna kommer via skatt. När bolagen gör vinster sticker det i ögonen på skattebetalarna. Och om pengarna dessutom förs utanför Sverige och skattas någon annanstans är det naturligtvis än mer upprörande.
Därför är det bra att Jan Björklund, och förhoppningsvis resten av regeringen, sätter ned foten i frågan. Om inte annat finns det partipolitiska skäl. Hindrar regeringen inte riskkapitalbolagen ger de oppositionen en stark fördel i valet 2014.
Samtidigt finns det anledning att försvara rätten för långsiktigt verkande aktiebolag att driva skolor. Kritiken som hittills kommit från oppositionen har inte riktat sig specifikt mot riskkapitalbolag, utan dragit alla typer av vinstdrivande företag över en kam. Att helt ta bort privata alternativ vore att gå för långt.
Det är bra att det finns seriösa företag som specialiserar sig på utbildning. Det skapar konkurrens och höjer kvalitén inom skolan. Men staten bör förvissa sig om att det handlar om företag som vill tjäna pengar för att driva skola, och inte driva skola för att tjäna pengar. Service ska vara det centrala när finansieringen består av medborgarnas pengar.
Att göra en grundlig föregripande utredning av ägarens inställning och förutsättningar är inte ett orimligt ingrepp i konkurrensen. Det finns redan många verksamheter där omfattande kontroller krävs innan verksamhet får startas, till exempel säkerhetsföretag och restauranger med utskänkningstillstånd. Kraven på ett företag som vill ta ansvar för barns utbildning ska självklart inte vara lägre.
Reformer som stärker Skolinspektionens inflytande är bra. Skolan i sin helhet kommer knappast att återförstatligas. Men det är bra om staten kan agera starkare som garant för skolans kvalité över hela landet. En första åtgärd är att få kontroll över vem som driver skola, och varför.