EN SOM inte tar höstlov är Jan Björklund. På måndagmorgonen fyrade han av en presskonferens där Folkpartiets nya skolpolitik presenterades. Sikta mot stjärnorna som rapporten heter uttrycker egentligen samma grundläggande idéer som Björklund hela tiden har kämpat för.
Läraryrket ska få större status, staten ska ta större ansvar för skolan och eleverna ska garanteras bättre kvalitet i undervisningen. Överlag är rapporten väldigt bra. Folkpartiet har alltid varit duktiga på skolfrågor, men de har aldrig varit så bra som under Björklund. Inte minst eftersom man genom allianssamarbetet faktiskt har en chans att genomföra politiken.
Men med allt lov sagt, finns det också ett mindre klokt förslag i rapporten. Folkpartiet vill nämligen att betyg ska införas redan i årskurs fyra. Principiellt är det kanske inte fel. Fyran och femman är viktiga år, och där går det fortfarande att sätta in resurser för att i god tid ta igen kunskaper som elever missat under de första åren.
Men samtidigt är förslaget onödigt eftersom det stressar på den redan omfattande omvälvningen. Betyg håller just på att införas från årskurs sex. Det betyder naturligtvis en hel del mer arbete både för lärare och rektorer, och det vore gott om förändringsarbetet kunde få ske utan att politiken hela tiden annonserade nya förändringar.
Lärarnas riksförbund brukar vara positivt till Folkpartiets utspel. Men den här gången drog ordförande Metta Fjelkner i bromsen. "Vi tycker det är oklokt att inte låta det nya betygssystemet sätta sig ordentligt först, innan man gör nya förändringar" skrev Fjelkner i ett pressmeddelande. Helt sant. Björklund bör lyssna på lärarna.
Vill man hitta några guldkorn i Folkpartiets skolrapport finns sådana under rubriken Skolans sociala ansvar. FP vill att Skolinspektionen ska få ett förtydligat uppdrag att kontrollera om de enskilda skolorna har ett fungerande antimobbningsarbete. Det är en viktig punkt.
Mobbning är en fruktansvärd problematik som slår sönder livet för många unga människor. Dagens skola med otydlig lärarroll ger alltför goda möjligheter för plågoandarna att verka. Dessutom finns ny teknik som mobiltelefoner och sociala media som möjliggör att mobbning kan fortsätta utanför skolan.
Då duger det inte att skolorna lägger ut antimobbningsarbetet till någon kringåkande antimobbningsfirma. Beslutsamheten, resurserna och ansträngningarna för att hindra mobbning måste finnas på plats i skolans vardagliga miljö. Självklart ska kontrollen av det vara en av Skolinspektionens viktigaste uppgifter.
Även om Jan Björklund ibland är lite väl otålig kvarstår det faktum att han som ingen annan svensk politiker har kunnat sätta skolan på dagordningen. Dessutom alltid utifrån ett elevperspektiv. För det förtjänar han ett erkännande.