Förra gången var det banker som föll. Den här gången spår olyckskorparna att det är stater som behöver struktureras om.
Svenska väljare kan inte påverka oansvariga banker i USA eller korrupta fack i Grekland. Men de kan påverka hur Sverige ska skötas, och det har de också gjort.
Tack vare alliansregeringens och framför allt Nya Moderaternas ofta kritiserade fixering vid arbetslinje och strama finanser har landet ett bra utgångsläge.
Trots att alliansregeringens första mandatperiod präglades av en internationell ekonomisk kris står Sverige i många avseenden starkare i dag än det gjorde när Göran Persson lämnade över sitt "dukade bord" 2006.
Sysselsättningen har sedan 2006 ökat med ett par hundratusen jobb.
Statsskulden är mindre. Hushållens kostnad för att bo är fortfarande för hög, men andelen har minskat.
Arbetslösheten borde normalt sett ha ökat sedan regeringsskiftet. 2006 var toppen av en högkonjunktur. Men det har den inte gjort. Trots att vi hade en stor finanskris med mängder av uppsägningar 2008.
I torsdags kom färska siffror från SCB som visade att arbetslösheten fortsatt att minska under sommaren. Särskilt glädjande är det att den minskar även bland lågutbildade kvinnor. Det är en grupp vars sysselsättning det är svårt att påverka, eftersom de i hög grad återfinns inom sektorer utan sund konkurrens.
Man skulle kunna önska att arbetslösheten vore ännu lägre. Men det är svårt att se att någon annan regering skulle kunna ha gjort bättre ifrån sig än den nuvarande.
Nu stundar med största sannolikhet en lågkonjunktur. Krisen i Sydeuropa kommer att påverka hela eurosamarbetet. Och Tysklands ekonomi, som brukar vara en god indikator på den svenska, har redan börjat bromsa. Vi bör förbereda oss på att den svenska exporten får det kärvare och att jobb går förlorade.
Enligt Konjunkturinstitutet är det också precis vad svenska hushåll gör - förbereder sig på sämre tider.
Precis som hushållen måste också staten förbereda sig. Därför var det klokt att Anders Borg i god tid gick ut och aviserade återhållsamhet i statens ekonomi. Hade vi haft en rödgrön regering skulle det motsatta förmodligen ha utlovats.
Vi går mot höst, vinter och kallare tider. Men efter vintern kommer en vår, och om vi lär av de andras misslyckande så har vi en chans att komma dit torrskodda.