De senaste tre åren har en liten men viktig lunta vid namn regelbarometern utkommit årligen. Det är en rapport som sammanfattar företagares syn på hur regelbördan för företagen utvecklar sig. I går presenterades årets upplaga vid ett seminarium i riksdagen.
Bakom rapporten står ett organ med det inte särskilt rafflande namnet Näringslivets regelnämnd (NNR). NNR sätter emellertid fingret på vad som är, eller kanske snarare vad som borde vara, en mycket angelägen fråga för den borgerliga regeringen: regelförenkling för företagen.
En besvärande statistisk uppgift är att såväl 2009 som 2010 så var det fler företagare som upplevde att regelverken blev krångligare än tvärtom, trots regeringens uttalade ambition att underlätta för framför allt mindre företag.
Först i årets regelbarometer kan ett skifte skönjas: 21 procent av företagarna anser att regelbördan har minskat. 9 procent anser dock att det har blivit ytterligare krångligare sedan förra året, och majoriteten ser ingen skillnad.
Med tanke på Maud Olofssons höga ambitioner när hon tillträdde som näringsminister 2006 är det svårt att i detta inte se åtminstone ett halvt misslyckande. Med verklig politisk vilja skulle man kunna göra mycket mer.
Men varje regel som försvårar för företagen har en gång tillkommit i ett gott syfte. Och politik innebär ofta att man måste väga intressen mot varandra. Att genomföra en genuin förenkling av reglerna för företag får således ofrånkomligen negativa konsekvenser på ett annat område. Denna insikt har regeringen ännu inte riktigt velat se i vitögat.
Här är en rad konkreta förslag för att förenkla för svenska företag: avskaffa Las, momsbeskatta småföretag enligt en schablon i stället för att kräva detaljredovisning, minska arbetsmiljökraven för mindre företag och avskaffa kravet på kassaregister.
Att lätta upp de stränga arbetsmiljöregler som gör att anställda hos städföretag inte får ställa sig på en pall om det inte finns ytterligare en person närvarande är till exempel inget dråpslag mot den humana arbetsrätten. Men de flesta andra av dessa reformer får naturligtvis konsekvenser.
Visst kommer de innebära att värdet av en fast anställning urholkas, att arbetsmiljöskyddet försämras och att redovisnings- och skattefusk förenklas.
Men i andra vågskålen ligger tungt vägande skäl. Företagen är Sveriges tillväxtmotor. I synnerhet de mindre företagen är viktiga för Sverige i en globaliserad ekonomi där det blir alltmer gynnsamt att bedriva storskalig industri i utvecklingsländer. Tillväxt för småföretag handlar därför ytterst om att värna Sveriges välstånd och välfärd.