Anders Borgs strama budget väcker respekt i omvärlden. Samtidigt finns en risk att sparsamheten kostar alliansen regeringsmakten i nästa val. Ju större överskott staten har, desto mer kan oppositionen lova i valfläsk.
Riksgälden beräknar att staten i år kommer ha ett överskott på nära hundra miljarder. Det är större än man tidigare förutspått och ökningen beror framförallt på att fler människor kommit i arbete. Alliansens politik ser således ut att betala sig. Lägre skatter ger mer konsumtion och mer jobb vilket leder till större skattebas.
Den ekvationen kan låta naturlig och enkel, men den kommer inte att ge alliansen en gratisseger i nästa val. Oppositionen behöver inte hålla budget. De kan fritt gödsla med de hundra miljarderna och lova dyra reformer. Fri tandvård, höjda pensioner och högre sjukersättning kommer låta bättre än starka finanser i många väljares öron.
Till det ska man räkna risken av att nästa val kommer i ett läge där svenskarna är besvikna över att inte uppleva frukterna av en pågående högkonjunktur. Lönerna kommer med stor sannolikhet utvecklas svagt under de kommande åren. Det måste de göra om arbetslösheten ska pressas fortsatt nedåt. Samtidigt vet vi att räntorna är på väg upp och de svenska hushållen är hårt belånade. Visserligen inte i lika hög utsträckning utanför storstadsområdena, men på landsbygden spökar i stället höga energipriser.
Sammantaget innebär situationen att högkonjunkturen inte leder till något nytt 80-tal. Det blir inget "smörslungat hummerkött" som Magnus Uggla sjunger i låten Mitt decennium.
Den rödgröna oppositionen har därför ett gyllene läge inför nästa val. Väljarna kommer vara missnöjda med sin privatekonomi och förvänta sig gladare dagar. Samtidigt innebär överskotten i statsfinanserna möjligheten för politiker att pytsa ut pengar.
Den mest logiska taktiken för Moderaterna vore att inför valet 2014 dra ned på överskottsmålen och förekomma sina politiska motståndare. De kan själva genomföra reformer och kanske då på det mest klassiskt borgerliga sättet - nämligen att sänka skatter. Skattesänkningar minskar antalet miljarder de rödgröna kan lova till väljarna, och tvingar dem att i stället föreslå skattehöjningar. D
En annan taktik vore att genomföra reformer av det slag som förknippas med socialdemokratisk politik. Det skulle sätta de rödgröna i en svår situation där de tvingades alltmer ut mot vänster.
Om Borg väljer att vara ståndaktig i sin linje att stärka statens finanser är han värd all heder. Men han ger samtidigt motståndarna bästa tänkbara utgångsläge inför 2014.