Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Det svenska ordet vård har sitt ursprung i ett fornsvenskt ord som betyder vakt eller beskyddare. I svensk folktro var "vården" en skyddsande som följde människan från födelse till död. Den andliga dimensionen var påtaglig. Det vi i modernare tider till vardags associerar med "vård" tycks dock vara fjärran dåtidens skyddsandar. Ständigt talas det i stället om vårdköer, överbeläggningar, brister och felhantering. Som patient blir man smärtsamt medveten om detta. En del av förklaringen till att själen i vården gått förlorad handlar antagligen om storskaligheten. I ett stort sammanhang blir den enskilda människan liten. Och de små delarna glöms ofta bort när man talar om helheter. Eftersom vi har byggt upp en stor vårdapparat i Sverige händer det tyvärr att åkommor som inte klassificeras som akuta ibland innebär - beroende på kommun och vårdkategori - väntetider på flera månader. Och under dessa månader hinner det som från början inte bedömdes som akut, ibland bli just akut eller rentav kroniskt. Men kanske är utvecklingen sakta men säkert på väg åt ett annat håll. Och kanske har det att göra med viljan att hitta tillbaka till vårdens ursprungliga mening. I dagarna implementeras ett nytt arbetssätt på Skånes universitetssjukhus. Med färre felbehandlingar och effektivare utredningar tycks modellen "lean healthcare" ha gjort storverk i både USA och Storbritannien. Den magiska formulan handlar i grunden om att sätta ihop lag av läkare och annan vårdpersonal som tar hand om en och samma patient på kort tid. Det nya arbetssättet innebär ett avsteg från det tayloristiska produktionstänkandet som länge dominerat sjukvården, och som haft som effekt att mellanchefer av olika slag har detaljstyrt arbetet. Men, än viktigare, den nya strukturen innebär att vården byggs kring patienten och dennes behov. Att pengar alltid har ett finger med i spelet är oundvikligt. Den nya modellen har också höga produktionsmål, men de nås genom att patienten snabbt och korrekt får adekvat vård, utan att behöva bollas fram och tillbaka. I teorin behöver det för många åkommor, som exempelvis brösttumörer, inte ta mer än fem timmar från det att en patient börjar utredas till diagnos är klar och behandling kan påbörjas. I dag hamnar olyckligtvis dessa patienter i olika köer innan diagnosen kan ställas. Om vården kan hitta tillbaka till lite av den gamla skyddsandliga karaktären skulle vi ha mycket att vinna. De små delarna, människorna, utgör nämligen kärnan i vården, och om de tas om hand om på rätt sätt finns det förutsättningar att också helheten blir bra.
