Efter terrordådet i Paris öppnade Moderaterna för hårdare och effektivare lagstiftning. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) öppnar för svenskt deltagande i militära insatser mot IS. Samtidigt säger rikspolischef Dan Eliasson att myndigheten behöver flera miljarder i ökade resurser.
Det är framför allt fler poliser som behövs. Dagens cirka 20 000 behöver utökas med 1 000–2 000 fram till 2020. Det är bland annat gränskontrollerna som kostar pengar. Kontrollerna som upprättats i Skåne klarar inte Polisen i Region Syd av att sköta själva utan måste ta hjälp från andra distrikt. Nu har regeringen beslutat att förlänga kontrollerna. Det är nödvändigt, men naturligtvis inte gratis.
När Polisen gjort stora och framgångsrika insatser, mot motorcykelgäng i Skåne på 90-talet eller i Södertälje de senaste åren har de varit kostsamma. Både i personal och i pengar. När parallellsamhällen breder ut sig kommer det krävas en resursökning för att få bukt med problemet.
Säpo krävde redan i somras att få tillgång till mobildata och att kunna övervaka sociala media, som exempelvis Twitter. Där finns en betydande jihadistisk miljö som kommunicerar med krypterade meddelanden. I somras krävde också Beatrice Ask (M) hårdare regler mot terrorfinansiering, när det visat sig att banklån finansierat terrorresor.
Det är viktigt att komma ihåg att Polisens och Moderaternas krav inte kommer som ett nyckfullt svar på terrordåden i Paris. Sedan 2010 lever vi med vad Säpo kallar en förhöjd hotbild i Sverige. Det var då Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds mitt i Stockholms julhandel. Göteborg är den stad i Europa som producerat flest IS-krigare per capita. Fortfarande fortsätter utflödet av extremister från Sverige till Syrien och Irak, 5–10 i månaden enligt Säpo. Just nu befinner sig cirka 300 personer på plats, ett 40-tal har dött och ungefär 120 har återvänt hem. Att detta utgör ett allvarligt hot är självklart, nu mer än någonsin.
Frankrike har åberopat en artikel i EU-stadgan, 42.7, som kräver att alla EU-länder ställer upp med alla till buds stående medel. Sverige kan dras ut i krig. Regeringen har genom försvarsminister Peter Hultqvist (S), svarat jakande på om Sverige kommer hjälpa till. Ingen vet exakt hur artikel 42.7 kommer fungera, för den har aldrig använts förut. Att den först åberopats för ett krig mot en terrorsekt, snarare än ett reguljärt krig mellan stater, komplicerar ytterligare. Men beredskap för att hjälpa Frankrike krävs.
Statens grundläggande uppgift, skyddandet av medborgarna, kommer kräva avsevärda resursökningar de kommande åren. För Säpo, Polisen och Försvarsmakten. Det måste politikerna minnas, även när det akuta hotet lagt sig.