De som vill begränsa vinster i välfärden säger ofta att de vill förhindra skattebetalarnas pengar från att hamna i skatteparadis. Skattemedlen är alltid i fokus. Detta gäller dock bara när det handlar om privata vårdgivare. Att offentliga vårdcentraler, storsjukhus och skolor gör förluster som måste täckas med skattemedel är det ingen som ifrågasätter.
Som debattören Nima Sanandaji påpekar i en debattartikel i Dagens Samhälle (27/6) är röda siffror inom den kommunala välfärden dock inte alls ovanliga. Däremot kan de vara svåra att upptäcka. Kommuner och landsting har många knep att dölja förluster på. Om en verksamhet går back kan kommunekonomerna som regel skjuta till pengar från annat håll, något som ett privat bolag naturligtvis inte kan göra på samma sätt. I slutändan är det förstås skattebetalarna som får betala.
Problemet är omfattande. När Konkurrensverket år 2012 kartlade 1065 vårdcentraler runt om i Sverige visade det sig att hela 48 procent gick med underskott. Vårdföretagarna har undersökt primärvården i egenregi inom samtliga landsting och regioner inom ramen för vårdvalet under åren 2011-2015. Resultat: Sammanlagt en miljard kronor i underskott.
Vinstbegränsningsivrarna hoppas på Välfärdsutredningens (”Reepalu-utredningen) förslag om vinstbegränsningar för privata välfärdsföretag, men verkar inte räkna med vilka effekter utredningens förslag får på välfärden. Bransch- och arbetsgivarorganisationen för tjänsteföretag, Almega, menar i ett försiktigt scenario att hälften av de privata välfärdsföretagen skulle försvinna om Välfärdsutredningen blir verklighet. Dessa företag kommer förstås att lämna luckor efter sig som måste fyllas av offentliga alternativ.
Omställningen tvingas i så fall fram i en tid när trycket på välfärden förväntas öka och öka och vården och skolan lider brist på arbetskraft. Enligt SCB förväntas Sveriges befolkning stiga med 450 000 personer fram till 2020 som ett resultat av invandring och befolkningstillväxt. Det kommer att behöva byggas fler förskolor och skolor och vård och omsorgsbehovet kommer även det att tillta i takt med en åldrande befolkning.
Enligt beräkningar måste det offentliga i Norrbottens län bidra med 559 nya förskoleplatser, 1335 nya grundskoleplatser, 316 gymnasieplatser och 42 platser på äldreboenden fram till 2020 för att fylla luckorna efter privata utförare. Välfärdsutredningen saknar en riktig konsekvensanalys. Ilmar Reepalu är verkligen svaret skyldig hur landets kommuner och landsting ska klara av att fylla luckorna i välfärden.