För varje dag som går utan att det finns en regering på plats blir det alltmer troligt att den rödgröna övergångsregeringen tvingas lägga en egen budget, innan den blir utbytt.
Men riksdagens partier är ju inte förhindrade att lägga egna budgetmotioner. Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson meddelar nu att hon står nu redo att ta detta initiativ.
Elisabeth Svantesson är inte först med att föreslå en budgetmotion med alliansens ekonomiska politik, för att utmana övergångsregeringens budget. Före henne kom exempelvis Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor, Moderata Ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa och Martin Tunström på Barometern-OT:s ledarsida som redan den 16/10 förde ett liknande resonemang:
”Ett tänkbart scenario är därför att Moderaterna lägger fram en egen budgetmotion. En annan är att alliansen samlad mejslar fram en gemensam motion på grundval av den ekonomiska politik man tillsammans mötte väljarna med. Det kanske inte är den mest troliga utvägen när Stefan Löfven utför sitt sonderingsuppdrag.
Men Centern och Liberalerna kan svårligen trycka på den röda knappen i en omröstning där de ekonomisk politiska överenskommelser de sedan tidigare ingått med Moderaterna och Kristdemokraterna utgör ett alternativ.
Mycket talar således för att en dylik budget skulle vara den som har störst utsikter att få en riksdagsmajoritet bakom sig – utan för övrigt några förhandlingar med Sverigedemokraterna. Övergångsregeringen – och den regering som sedan tillträder – får helt enkelt regera på en budget med allianspolitik.”
Budgetprocessen skulle på så sätt inte bara kunna bli en sakpolitisk framgång för de borgerliga partierna, oberoende av regeringsfrågan. Det skulle även kunna innebära att något äntligen förändrades i den sega regeringsbildningen.
Givetvis skulle det underlätta om Centerpartiet och Liberalerna kunde övertygas om att ställa sig bakom en budget som baseras på alliansens ekonomiska politik och inte den tandlösa rödgröna övergångsregeringens förslag. Borde det inte vara varje partis skyldighet gentemot väljarna att försöka få största möjliga genomslag för sin politik?
Men även om C och L av någon obegriplig anledning inte ställer sig bakom en gemensam alliansmotion så räcker det sannolikt att M och KD gör det. Sverigedemokraterna skulle sannolikt – efter att deras egen budgetmotion fallit – rösta på Moderaternas alternativ när det ställs mot den rödgröna regeringens förslag. Och C och L kan knappast komma undan med att aktivt rösta nej till en budget som baseras på deras egen politik.