Det tycks ligga djupt rotat i den svenska samhällsmoralen att skattefinansierade verksamheter är fint och att välgörenhet och filantropi är fult och föraktat.
Kanske är det en anledning till att Ingvar Kamprads vilja att testamentera hälften av sina tillgångar till utveckling av företagsverksamhet i Norrland fått ganska begränsad uppmärksamhet – även i regionala medier – sedan det tillkännagavs under tisdagen.
När Ikeagrundaren Kamprad dog rankades han av affärssajten Bloomberg som världens åttonde rikaste person, med en förmögenhet uppskattad till motsvarande 469 miljarder kronor.
Tänk om en offentlig satsning som ens var i närheten av hundradelen av den storleksordningen presenterades för att stärka och utveckla näringslivet i Norrland? Lita på att det skulle bli löpsedlar och förstasidesrubriker.