Migrationsöverdomstolens beslut om att den hårt kritiserade så kallade gymnasieamnestin får tillämpas – trots att lagstiftningen har underkänts av två av fyra migrationsdomstolar – var inte helt oväntat.
I ett land som Sverige, som till skillnad från Tyskland och flera andra europeiska länder saknar författningsdomstol, finns ingen tradition av att jurister griper in mot lagstiftare.
Beslutet betyder dock inte att lagen – som syftar till att ge en ny chans till cirka 9 000 asylsökande som redan fått sin sak prövad – är bra.
Trovärdigheten för den svenska migrationspolitiken skadas när det på godtyckliga grunder görs undantag från den reguljära asylprövningen.
Migrationsöverdomstolens utslag tydliggör egentligen bara att möjligheten att riva upp gymnasielagen finns i Sveriges riksdag