När den brittiske arméchefen Nicholas Carter i januari talade inför tankesmedjan Rusi, Royal united services institute, beskev han Ryssland som: ”Den mest komplexa och kapabla säkerhetsutmaningen vi har stått inför sedan det kalla kriget”.
Fientligheter kan uppstå snabbare än väntat, varnade Carter, och pekade särskilt på hur Ryssland utnyttjar andra länders beroende av datakommunikation och gps-navigering. Han gav också ett konkret exempel på hur Norge utsattes för elektronisk krigföring under militärövningen Zapad 17 där Ryssland inte bara störde utan, vilket är mer oroande, förvrängde civilflygets och kommunikation och navigering i Nordnorge.
I september, under ungefär en veckas tid, tvingades flygplan från Sas och Widerøe på väg till eller från Nordnorge till att navigera med hjälp av radio då gps-signalerna var helt eller delvis utstörda. Även sjöfarten i områden drabbades. Till nättidningen Barents Observer (14/12 2017) sade Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen att attacken inte kom oväntat och att Norges främsta skydd "är att ha alternativa sätt att navigera".
Risken för just den typen av påverkan är ett exempel på varför Luftfartsverkets beslut att fjärrstyra flygledningen vid Kiruna flygplats bör omprövas.
Kirunas flygplats utnyttjas av reguljära passagerarflygplan, men även av ambulansflyg och fjällräddning och – inte minst – den amerikanska rymdstyrelsen Nasa och den brittiska nationella vädertjänsten Metoffice. Alla ska de samsas och vägledas till Kiruna. Som ligger längst upp i norra Sverige där det saknas realistiska alternativ till flyget för alla som någorlunda effektivt vill ta sig söder om länsgränsen.
Den verksamheten har Luftfartsverket av budgetskäl bestämt sig för att dirigera från Arlanda via datakommunikation.
Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen är det orimligt att just Kiruna flygplats ska utsättas för fjärrstyrning utan flygledare på plats.
I Försvarsberedningens senaste rapport pekas nordligaste Sverige ut som ett av fem militärstrategiskt viktiga områden som kan komma att dras in i krigshandlingar mellan Nato och Ryssland. Under Almedalsveckan presenterade Kungliga Krigsvetenskapsakademien ett nytt scenario, där man beskriver hur Ryssland via ett överraskande angrepp på Finland och Sverige grupperar långräckviddigt luftvärn till Kiruna. Vid Rysslands firande av Segerdagen ifjol visades nya vapensystem utformade speciellt för att verka i Arktis upp på Röda torget i Moskva.
Det är sannerligen inte bara i Norge som det finns behov av alternativa sätt att navigera och leda flygtrafiken.