Det är omöjligt att som utomstående få en tydlig bild av helheten av det elände som Luleås kommunalråd Niklas Nordström (S) har utsatts för. Men råder man över andras verklighet så måste man på något sätt försöka hantera omgivningens respons i sociala medier och på andra ställen.
Niklas Nordström är makthavare. Den förmodligen mäktigaste mest inflytelserike makthavaren i Norrbotten. Han fattar beslut som får direkt inflytande på många människors liv. Självklart måste det vara tillåtet att rikta kritik mot makthavare. Och naturligtvis kommer all denna kritik inte alltid att hålla sig inom anständighetens gräns. Bland över 77 000 luleåbor kan man inte förvänta sig att samtliga ska hålla god ton. Men självklart finns det en gräns för vad en offentlig person ska behöva tåla.
Nordströms tid som kommunalråd har medfört ett positivt inflytande på Socialdemokraternas maktutövning i Luleå. Jämfört med hur det var tidigare, där kommunens budget inte ens gick ihop på papper, har det blivit mer realism och ansvarstagande.
Men det fögderi han nu plötsligt lämnar efter sig ör fortfarande i en sårbar och utsatt ekonomisk situation. Högkonjunktur och finansiella engångsintäkter från försäljningar, tillfälliga statsbidrag och avkastning på placeringar har gjort att Luleå hållit näsan ovanför vattenytan. Men vad händer om konjunkturen når botten, arbetslösheten ökar och kostnaderna för exempelvis försörjningsstöd börjar öka? Med obefintliga marginaler klarar Luleå kommun inga dåliga nyheter.
Den tillfälliga (?) ersättaren Lenita Ericson (S) är visserligen inte något oprövat kort, som tidigare ordförande i stadsbyggnadsnämnden och tidigare ordförande i tekniska nämnden. Sedan 2018 är hon andra kommunalråd, utan egen portfölj. Och som sådan har hon hållit väldigt låg profil.
Detta kan man tolka på olika sätt. Antingen har Lenita Ericson gått bakom som praoelev för att förbereda sig för att ta över efter Nordström. Eller också finns det hos Socialdemokraterna i Luleå tveksamheter kring hennes förmåga, vilket gjort att man försökt lätta på belastningen. Då kanske man inte är överdrivet intresserade av att ge henne den tyngsta portföljen, den som företrädaren till slut inte orkade bära. Och det mitt i en besvärlig och svår process som syftar till att få ordning på kommunens ekonomi.