Kravlöshet är ingen lösning på poliskrisen

Sänkta fysiska krav är ett ogenomtänkt förslag som troligtvis bottnar i desperation.

Blivande poliser. Ska vara lämpade för uppgiften.

Blivande poliser. Ska vara lämpade för uppgiften.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Politik2017-12-18 07:41
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Ett av Polisens många problem är svårigheten att rekrytera. Det vill man nu lösa genom att slopa de fysiska kraven vid antagningen. Kraven sänktes redan 2012 och då tog man även bort språktestet och krav på frihet från kroniska sjukdomar. 2016 sänktes begåvningskraven och spärrtiden för att söka på nytt togs bort, och nu vill Polisen alltså kompromissa även med styrka och kondition.

Sökande till polisutbildningen som inte uppfyller kraven vid ansökningstillfället ska ändå antas med förhoppningen att de gör det när det är dags för examen. Med andra ord finns alltså en risk att aspiranter får gå en hel polisutbildning på skattebetalarnas bekostnad utan att slutligen bli färdiga poliser.

Enligt en rapport från Polisens personalavdelning misslyckades cirka 300 sökande med konditions- och styrketesten vid de senaste antagningstillfällena.

Kraven beskrivs av Björn Bäckstrand, chefsläkare på Rekryteringsmyndigheten, som måttliga och något man klarar av om man besitter en normal fysik. De sökande måste alltså inte vara elitidrottare.

En polis ska kunna vara aktiv i yttre tjänst och måste klara att bära skyddsväst, batong och tjänstevapen. Därutöver är det ju onekligen en fördel om de dessutom orkar bära den extra utrustningen bestående av tung skyddsväst, hjälm och sköld när situationen så kräver.

Rapporter om hot och attacker mot poliser, kidnappningsförsök och beskjutning av deras anhöriga har närmast blivit vardagsmat. I kombination med låga löner, krävande arbetstider och frånvaro av stöd från domstolar och ansvariga politiker är det ett under att någon fortfarande vill bli polis.

Lösningen är dock inte sänkta krav, eller att som regeringen föreslagit öka fokus på kön och ursprung. Precis som brandmän måste klara att bära sin utrustning måste poliser uppfylla de grundläggande fysiska kraven som tjänsten kräver.

Med detta sagt bör man även ifrågasätta varför styrkekraven för kvinnliga poliser är lägre än för manliga. Samma krav bör gälla för alla, särskilt när de från början är så pass lågt ställda. Argumentet att kvinnor kan kompensera fysisk svaghet med lugnande inverkan håller inte i det hårda samhälle som växt fram. Om några yrken ska fredas från kvotering bör polisyrket vara ett av dem.

Sänkta fysiska krav är ett ogenomtänkt förslag som troligtvis bottnar i desperation. I stället måste polisyrket göras mer attraktivt genom höjda löner, bättre arbetsvillkor, högre status, starkare juridiskt stöd i tjänsteutövningen och större respekt från ansvariga politiker. Då kommer de personer som både är lämpade och som känner det nödvändiga kallet att söka sig dit även fortsättningsvis.

Ledare