Den rödgröna regeringen vill göra FN:s konvention om barnets rättigheter till lag. Det må låta fint, men barnkonventionen är inte skapad för att omvandlas till lagstiftning.
Sverige har ratificerat barnkonventionen, men det betyder inte att den går att jämställa med en lag. Vill man stärka barns förutsättningar i Sverige finns det många andra vägar att välja.
Problemen kan exemplifieras av lagstiftningen vid tvångsomhändertaganden av barn. I barnkonventionen står det ”ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa.”
I dag tas ett barn bara från sina föräldrar om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Om man i stället skulle ändra prövningen till vad som är bäst för barnet skulle prövningen bli betydligt svårare. Vad ska anses vara bäst för barnet? Vem avgör vad som är bäst för barnet? Barnet själv, föräldrarna eller rätten?
Att ändra lagen till att det är barnets bästa som gäller kan innebära att barn fråntas från sina föräldrar i fler fall, men det kan också sluta på rakt motsatt vis. Det går inte att avgöra i förväg, tolkningssvårigheterna är enorma. Detta borde vara anledning nog att dra sig för att införa konventionen som lag.
För regeringen har det blivit en viktig symbolfråga att göra lag av barnkonventionen. Men vill man stärka barnens rättigheter finns det många andra vägar att välja. Det finns ingenting som stoppar regeringen från att stärka barns rättigheter på de områden de finner är nödvändiga.
Flera remissinstanser har redan nu uttryckt motstånd mot att barnkonventionen blir svensk lag. Justitieombudsmannen, JO, är en av dem som avstyrker förslaget. ”Barnkonventionens artiklar är alltför allmänt hållna och dess begrepp och principer är föremål för alltför olika tolkningar för att den ska kunna inkorporeras som direkt gällande lag”, skriver JO i svaret till regeringen.
Kammarrätten i Stockholm, som också fungerar som migrationsdomstol lyfter problemet för asylärenden. Dels leder det till oklarheter kring hur asylansökningar från barn ska hanteras. ”Barnkonventionens bestämmelser får bärighet på hela migrationsområdet, inte bara asylärenden. Det kommer att bli en stor och resurskrävande utmaning för i första hand Migrationsverket och utlandsmyndigheterna att informera alla barn och låta dem komma till tals i bland annat asyl-, familjeåterförenings- och viseringsärenden”, skriver kammarrätten i Stockholm.
Minskad rättssäkerhet och höga kostnader till ingen nytta – det vore resultatet av att göra lag av barnkonventionen. Det finns inget bra skäl att gå vidare med förslaget.