Ledare: Alla kan vinna

Politik2009-05-20 06:00
Detta Àr en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett Àr oberoende moderat.
SVT:s Nordnytt har rÀknat ut att EU kostar mer Àn det smakar för norrbottningarna. RÀknat frÄn EU-intrÀdet 1995 till innevarande programperiods slut 2013 har invÄnarna i Norrbotten betalat 51.000 kronor per person till EU, totalt 12,8 miljarder. Detta jÀmförs i inslaget med de fem miljarder som Norrbotten tagit emot i olika former av stöd. En ren förlustaffÀr. SVT:s Rapport har ocksÄ rÀknat, men för hela Sverige. Resultat blir i princip detsamma, svenskarna fÄr tillbaka hÀlften av vad vi betalar in. Sverige Àr "en av de största förlorarna i EU", sammanfattar Rapport i ett inslag som andas ÄterhÄllen upprördhet; pengarna hade ju kunnat gÄ till ÀldrevÄrd och skola. SÄdana hÀr rÀkneövningar Äterkommer i svensk EU-debatt. Var inte poÀngen med EU-medlemskapet att vi skulle tjÀna pÄ affÀren? Reportern i Nordnytts inslag gör reservationen att "det kan kanske uppfattas som tveksamt att bara rÀkna pengar". Men den genomsnittlige svensken tÀnker i pengar, enligt statsvetaren HÄkan Myrlund som intervjuas i Nordnytt. Och det behöver inte vara tveksamt att tÀnka i pengar, bara man rÀknar rÀtt. Förutom olika stöd fÄr vi genom EU-medlemskapet Àven förbÀttrad konkurrens, tillgÄng till en större marknad, lÀgre kostnader för att resa och studera utomlands med mera. Detta mÄste ocksÄ rÀknas in. Sedan har vi det hÀr med solidariteten, nÄgot vi svenskar brukar skryta om.
En anledning till att Sverige Àr en stor nettogivare Àr att flera andra EU-lÀnder Àr fattigare och har större regionala inkomstskillnader. Vi har det relativt bra. Men med SVT:s sÀtt att rÀkna Àr det i stÀllet de lÀnder som tar emot mest stöd som Àr de stora vinnarna. TillÀmpat pÄ bistÄndspolitiken innebÀr det resonemanget att u-lÀnderna kan skatta sig lyckliga. NÀr det gÀller bidrag till tredje vÀrlden eller FN tÀnker vi dock inte likadant. DÄ rÀknas inte kostnaden i Àldreboenden eller skolor och det tas nÀrmast för
givet att pengarna anvÀnds vÀl, trots att bistÄndsmedlen visat sig göra mÄttlig nytta. Dessutom vill vi ju vara solidariska. Förutom med andra EU-lÀnder, dÄ stannar den svenska solidariteten tydligen vid grÀnsen. Nu finns det definitivt ÀndÄ anledning att se kritiskt pÄ pengarullningen inom EU. En del regionalpolitiska projekt, kanske allra mest de som sker i rikare lÀnder som Sverige, Àr rent slöseri med skattemedel. Och de stora och skadliga subventioner som gÄr till jordbruk och fiske bör tas bort.

SÄ det rÄder ingen tvekan om att EU:s budget bör bli mycket mindre, nÄgot regeringen aktivt bör verka för under det svenska ordförandeskapet. Huruvida Sverige efter en sÄdan budgetreform med relativa RapportmÄtt mÀtt skulle förbli en av de stora förlorarna i EU Àr oklart, och tÀmligen ointressant. Det viktiga Àr att resultatet i lÀngden skulle bli en stor vinst för Europa.