Ledare: Är konst ingen konst?

PROVOKATÖR. Konstnären ANNA ODELL fejkade psykos och gjorde många galet arga.

PROVOKATÖR. Konstnären ANNA ODELL fejkade psykos och gjorde många galet arga.

Foto: FREDRIK SANDBERG/Scanpix

Politik2009-09-02 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Konstnären Anna Odell fejkade psykos, omhändertogs och åtalades. Hon döms nu för våldsamt motstånd och oredligt förfarande, men frias från falskt larm. Dagsböter på totalt 2.500 kronor blir straffet. Det är lite jämfört med det värde för varumärket Anna Odell som uppmärksamheten kring henne skapat, och det helt utan att hon försökt vara publikfriande. Anna Odell påstår att hon inte ville provocera. Då misslyckades hon totalt. Folkets dom blev betydligt hårdare än tingsrättens. Men även negativ uppmärksamhet kan vara positivt för en konstnär. Och Anna Odells konstverk upprörde en hel nation innan det ens var färdigställt. Om man nu kan kalla verket för konst. En del av debatten kring Odells tilltag handlade om lagbrott, vilket det tydligen var, och om omoral, vilket man kan tycka att det var; även om de debattörer som såg Anna Odell som ett hot mot civilisationen minst sagt överdrev. Lika fel ute var de som ville låta konstnärer ta sig större friheter än andra. Men mycket av upprördheten kom att kanaliseras i en diskussion om detta verkligen var konst. Varenda svensk, inklusive Göran Hägglund (KD), tycktes ha blivit konstkritiker. Alla som brukar uppröras då någon påstår att allt inte är kultur eller konst, eller att det finns det som är bra och det som är dåligt, var denna gång helt överens: Det här var inte konst. Och om det var det, så i sådana fall dålig konst. Konstvärldens företrädare som på sitt elitistiska vis brukar avvisa mycket - särskilt det folk gillar - som icke-konst eller skräpkultur, förklarade i sin tur att det här självfallet var konst, eftersom någon kallat det konst. Alla norrbottningar som följt debatten får snart chansen att döma själva.
I oktober kommer Anna Odell till Luleå med det verk som många tyckt till om men få sett. Att upplevelsen av verket ska motsvara all uppståndelse kring det är svårt att tro, så en del lär nog bli besvikna. En annan reaktion att räkna med är den klassiska "konst är väl ingen konst". Eva Gun Jensen, intendent på Kulturens Hus, berättar i Nordnytt (31/8) att människor reagerar mot samtidskonsten med "vad är de här för nåt´?" och "det där hade ju jag kunnat göra själv". Det första uttalandet är en befogad fråga. Det andra tyder åtminstone på gott konstnärligt självförtroende, så då är det väl bara att börja skapa. Även bevisat konstnärligt lagda är dock skeptiska. Konstnären Bertil Sundstedt ser inte fram emot Odells utställning. Han luftar i Nordnytts inslag sin oro över att folk uteblir från konsthallarna om de får intrycket att allt bara är massa svammel. Men är det stor publik som eftersträvas ska Kulturens Hus kanske inte satsa på konst. Sport i storbilds-tv fungerar bättre. Hockey är också kultur, det förklarade Pär Nuder (S) när han förstamajtalade i Luleå. Så talar en sann publikfriare.