Jag har förstått att ledarskribenterna på länets bägge S-tidningar har ett intimt förhållande med sina partier. Det är inte min sak att lägga mig i. Men ibland tar lojaliteten nästan bisarra proportioner.
Så här skrev NSD:s politiske chefredaktör Olov Abrahamsson för en vecka sedan när det blev känt att Håkan Juholt inte följt riksdagens riktlinjer för dubbel bosättning.
"Därmed borde affären vara utagerad. Juholt har gjort ett misstag, tagit ansvar för det och lovat att betala tillbaka pengarna."
Ja, allt är verkligen frid och fröjd.
Därefter följde en harang om hur viktigt det är att S-företrädarna gör rätt för sig och inte skor sig på det allmännas bekostnad.
"Med rätta förväntas socialdemokrater att leva som de lär och att ha andra moraliska värderingar än borgarna."
Andra moraliska värderingar var det ja. Jag kommer spontant att tänka på Wanja Lundby-Wedin och AMF-pensionerna, Mona Sahlins parkeringsböter, Göran Rosengrens porrklubbesök, Jan O Karlssons kräftskiva, Laila Freivalds lägenhetsaffärer och Bosse Ringholms flygresa till fotbolls-VM.
När det gäller Juholt rullas det upp nya avslöjanden för varje dag som går. Men oviljan att ta till sig fakta verkar hålla i sig på NSD:s ledarsida. I onsdags kritiserade Abrahamsson medierapporteringen eftersom den grundade sig på anonyma källor. Usch, så hemskt!
"Kan det vara så att någon, som inte fått en plats vid den socialdemokratiska maktens köttgrytor, bara vill skada Juholt och partiet? Kan det handla om att "ledande socialdemokrater", som hellre ville ha en annan partiledare, tar chansen att ge sig på Juholt för någon gammal oförrätt? Rätten att meddela sig anonymt är ett fantastiskt inslag i den svenska yttrandefriheten, men den kan missbrukas för skvaller och ryktesspridning. Därför finns anledning för varsamhet och eftertanke i den massmediala granskningen. Även nyhetschefer kan göra fel och begå misstag."
Om Abrahamsson irriterar sig över "skvaller och ryktesspridning" varför försöker han då i nästa andetag ta heder och ära av landets nyhetschefer? De har gjort sin bedömning, och med tanke på vad som hittills kommit fram har den varit riktig.
Meddelarfriheten kan inte vara något som plötsligt upphör bara för att det handlar om Socialdemokraternas partiledare. Nej, inte ens om källan är någon som vill "ge sig på Juholt".
Att vara partiledare och riksdagsman är inte heller vilket jobb som helst. Håkan Juholts arbetsgivare är inte bara de 1,8 miljoner svenskar som röstade på Socialdemokraterna i det senaste riksdagsvalet, det är också alla andra.
Därför är det både modigt och beundransvärt av källorna att plocka fram Juholts affärer till allmän kännedom. De har all rätt att förbli anonyma, även om jag inte skulle bli överraskad om någon snart väljer att träda fram i offentligheten.
Med tanke på att medierna lever på anonyma uppgiftslämnare är det är obegripligt varför en journalist försöker misstänkliggöra dessa. Vilket land tror Olov Abrahamsson egentligen att vi lever i?