LEDARE: Ledare: Bakläxa för Ipred

Ingen med minsta politiskt intresse kan ha glömt FRA-striden sommaren 2008. Bloggbävning, demonstrationer och rebelliska riksdagsledamöter. Ett tag såg det ut som om regeringen faktiskt kunde falla på frågan. Den så kallade Ipred-lagen orsakade också mycket debatt. Men den var en västanfläkt i jämförelse med FRA-stormen, trots att även Ipred är en övervakningslag med integritetskränkande inslag av dignitet. Lagen innebär att innehavare av rättigheter till film och musik har möjlighet att gå till domstol och kräva ut identiteten på personen bakom ett ip-nummer som misstänks för fildelning. Bredbandsföretagen blir då tvungna att lämna ut uppgifterna. Det här innebär att film- och musikbolag i praktiken har fått rollen att agera som rättsvårdande myndigheter. Mycket av kritiken mot Ipred har gällt just detta, att lagen låter privata företag spana mot misstänkta och efter deras bedömning av brottsmisstanke begära ut personliga uppgifter bakom en ip-adress - ett klart hot mot den personliga integriteten. Men lagom till att hovrättsförhandlingarna inleds i det uppmärksammade målet om fildelningssajten Pirate Bay, åker Ipred-lagen på ett bakslag i Högsta Domstolen. I ett mål mellan ett antal ljudboksföretag som begärt ut personuppgifter och bredbandsföretaget Ephone, har HD har beslutat att hänvisa fallet till EU-domstolen. Högsta Domstolen vill ha EU-domstolens bedömning om Ipred-lagen, tillkommen till följd av ett EU-direktiv, krockar med andra delar av EU-rätten. Eftersom HD:s utslag i det målet är prejudicerande för andra mål av samma typ, kommer troligen inga andra svenska domstolar att kunna fatta beslut om att internetoperatörer ska lämna ut personlig information med stöd av Ipred-lagen. Inte förrän EU-domstolen meddelat sin bedömning, och det kan ta lång tid. Den som fildelar illegalt löper därmed ingen risk att få sina personuppgifter utlämnade. Det kan göra att fildelningen ökar. När Ipred-lagen klubbades igenom sjönk nämligen internettrafiken märkbart, vilket tolkades som att den olagliga fildelningen minskat. Så det verkar som om lagen haft avsedd effekt. Det räcker dock inte för att motivera lagens allvarliga integritetskränkningar. När försvaret av upphovsrätten på allvar ställs mot den personliga integriteten måste prioriteringen väga över åt den senare. Trots att Ipred-lagen bygger på ett EU-direktiv finns visst handlingsutrymme för Sveriges del. Regeringen tillsatte redan för ett år sedan en utredning för att se över lagens effekter. Enligt justitieminister Beatrice Ask (M) handlar utredningens uppdrag uttryckligen om att se över hur det immaterialrättsliga skyddet i lagen balanseras mot den enskildes integritet. Förhoppningsvis gör regeringen sin hemläxa bättre den här gången, och hittar en rimligare balans.

Ledare: Ledare: Bakläxa för Ipred