LEDARE: Ledare: En dålig debatt

När SVT:s Agenda anordnade partiledardebatt ändrades ämnet från EU-val till inrikespolitik. Politikerna knorrade en del men var egentligen ganska nöjda. De pratar hellre jobbpolitik och skatter, sådant som ligger utanför EU-parlamentets befogenheter. Vid partiledardebatten i riksdagen om EU-valet kunde politikerna själva sätta agendan. Ändå kom även den debatten att handla om väldigt mycket annat än vad partierna uträttat och vill uträtta i EU-parlamentet. Fredrik Reinfeldt (M) lovordade hur regeringen tar ansvar för statens finanser. Mona Sahlin (S) talade om ungdomsarbetslöshet och praktikplatser. Maud Olofsson (C) utförde en välgärning genom att ta upp en relevant stridsfråga: hur Socialdemokraterna i EU-parlamentet varit negativa till utvidgad rätt för patienter att söka vård inom hela EU. Fri rörlighet för tjänster är en viktig vision som ännu inte har förverkligats och här finns en skillnad mellan frihetligt blått och protektionistiskt, gränsuppsättande rött. Men genast hamnade Mona Sahlin i en inrikespolitisk diskussion om nedskärningar i landstingen. Varpå Maud Olofsson fick lov att inskärpa: "Nu handlar den här debatten om Europafrågorna!" Det är synd att det ska behövas. Visserligen handlar EU-valet mycket om de enskilda kandidaterna. Men kandidaterna representerar också sina partier, och då bör det rimligen ligga i partiledarnas intresse att lyfta fram vad en röst på deras kandidat konkret innebär. Men i stället för sådan konkretion hamnar man i inrikespolitiken eller i en diskussion om inställningen till EU och vad unionen som helhet ska göra (Jan Björklund (FP) pratade fred och euro), sådant som egentligen hör hemma i en valrörelse inför ett riksdagsval. Till exempel kom miljö upp mycket i debatten, ett område där alla ville använda EU. Men om vad EU-parlamentet ska göra rent konkret för miljön sades inte mycket. Så medan alla partiledare påstår att det spelar stor roll vem som representerar Sverige i EU-parlamentet, får vi väljare sällan veta varför eller hur. Till detta debattklimat har även medierna bidragit genom att ignorera EU-parlamentet. Medierna gör dock nu en del för att komma i kapp med den EU-rapportering som annars ligger rätt mycket i träda. Inte sällan blir det då ett slags allmän EU-information. Och det är inget fel på folkbildning, men nu är det val och då är det viktigt att också dra fram de ideologiska skillnader som faktiskt finns. De är inte alltid så stora, eller desamma som på hemmaplan, vilket också förklarar partiernas konstrande; det finns en rädsla för att väljarna ska bli förvirrade om det förs in nya dimensioner i den politiska debatten. Därför blir debatten inför EU-valet så förvirrad.

Ledare: Ledare: En dålig debatt