Ledare: En politik för alla

Politik2009-04-24 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Att förutspå flyktingströmmar är inte det lättaste. Statssekreterare Christer Hallerby vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet gjorde ändå ett försök när han besökte Luleå på torsdagen. 2009 förväntas Sverige ta emot 20.000 flyktingar, nästa år rör det sig om 16.000 och året därefter 14.000, berättade han. Det förutsätter förstås att det inte inträffar några större katastrofer eller krig i världen de kommande åren, för då kan alla prognoser kullkastas. Vilket Christer Hallerby också underströk då han talade under den temadag om framtidens flyktingmottagande som länsstyrelsen anordnade tillsammans med Luleå kommun. Sveriges beredskap är dock god enligt statssekreteraren. Kommunerna har tillsammans kapacitet att ta emot fler flyktingar än idag, även om fördelningen av förmågan naturligtvis är ojämn. Framför allt Skåne drar ett stort lass i förhållande till befolkningsstorleken. I Norrbotten ligger Överkalix och Övertorneå också högt i förhållande till sin befolkning, medan exempelvis Piteå och Kiruna tar emot färre än man kan förvänta sig. Uttryckssättet att "dra lass" kan dock leda tankarna fel. Någon börda behöver fler flyktingar absolut inte bli. För den som flyr innebär flykten självklart ofta trauma och tragedi, men resultatet kan på sikt ändå bli ett bättre liv. Och för flera kommuner kan mer folk rentutav vara livsnödvändigt. För Norrbotten ligger utmaningen definitivt i att locka hit fler människor, för att lösa problem med rekrytering av arbetskraft och den demografiska förskjutningen mot en äldre befolkning. Då gäller det att marknadsföra sig på rätt sätt. Bilder på ödsliga, snötäckta vidder må locka en del svenska turister som
är trötta på storstadsträngseln, men för den som flytt från ett tätbefolkat, varmt land kan sådana syner snarare skrämma bort. Om flyktingarna kan lockas hit till länet gäller det sedan att se till så de kan få något vettigt att göra. Christer Hallerby skrädde inte orden när han beskrev hur introduktion och integration fungerat tidigare i Sverige: "Det har varit ett totalt misslyckande", sade han. Mediantiden från att en nyanländ person får permanent uppehållstillstånd till att han eller hon får ett jobb eller en utbildningsplats har legat på 7 år, för kvinnor 9 år. Och mottagandet har präglats av passivt och passiviserande omhändertagande, liksom en destruktiv "tycka synd om-mentalitet". Regeringen har nu ambitionen att bryta detta sorgliga mönster. Delvis handlar det om riktade insatser av typen snabbare och bättre validering av utländska utbildningar, och individualiserad SFI-undervisning. Men grunden är den generella politiken; en bättre skola, förbättrade villkor för företagande och en jobbpolitik för fler i arbete - en politik som gynnar alla.