Den vitryske diktatorn Aleksandr Lukasjenko slänger ut alla svenska diplomater från Vitryssland och stänger samtidigt sin ambassad i Stockholm.
"Han uppträder som den buse han är," säger den svenske utrikesministern, Carl Bildt, i en kommentar.
Det är en klar, distinkt och rätt beskrivning av en oberäknelig och hårdför diktator. Aleksandr Lukasjenko är liksom andra diktatorer före honom i historien egendomlig, besynnerlig, egensinnig - och grym.
Vad driver dessa diktatorer? Varför har historien befruktats med dessa män - för det är i första hand män det handlar om? Varför har vi påtvingats en Nero, Mussolini, Franco, Hitler, Stalin, Mugabe, Mao Tse Tung, Kim Il Jung, Papa Doc, Lukasjenko, Castro, Chavez - för att nu nämna ett fåtal som dykt upp i historien eller som fortfarande finns bland oss?
När det gäller Lukasjenko är han född i det dåvarande kommunistiska Sovjetunionen. Där skolades han in i ett samhälle som inte tillät andra åsikter än den som omfattades av kommunismen.
Lukasjenkos kommunistiska uppfostran resulterade i att han 1975-1982 tjänstgjorde i KGB, den sovjetiska underrättelsetjänsten, och i den sovjetiska armén. Han var trogen de kommunistiska idealen.
När Gorbatjovs perestrojka och glasnost successivt förändrade möjligheterna för kommunismen att ensam ha makten i landet då blev också Lukasjenko en del av förändringen. Det brukar ju bli så när de gamla maktpamparna ska rädda sitt eget skinn i en förändrad värld. Vi såg det tydligt i Libyen när Khadaffis regim var på väg mot undergång. Och vi ser det nu i Syrien, när al-Assads närmaste flyr fältet i takt med att oppositionen vinner alltmer terräng.
Så gjorde också Aleksandr Lukasjenko. Han blev demokrat över en natt och ställde upp i parlamentsvalet 1990, det första fria i landet överhuvudtaget.
På fyra år lyckades han bli vald till Vitrysslands president, ett Vitryssland som liksom andra delrepubliker i Sovjet nu blivit ett eget land.
Men Lukasjenko var ingen demokrat och strävade inte efter att göra Vitryssland till en demokrati. Det visade han snabbt genom ett antal olika folkomröstningar för att stärka den egna positionen. Den sista spiken i kistan blev folkomröstningen som tog bort regeln att ingen presidentkandidat får väljas om mer än en gång. Nu sitter han där med oinskränkt makt och kan manipulera hela Vitryssland.
Han har skapat en personkult som de flesta diktatorer gör. Och han skolar in sin tioårige son att bli president efter honom. Diktaturer blir ofta familjeföretag där posterna går i arv.
Utvisningen av de svenska diplomaterna är beviset för att den vitryska regimen våndas över det svenska demokratiprogrammet och den uppmärksamhet som den svenska regeringen liksom enskilda aktiviteter fått den senaste tiden. De små nallebjörnarna med regeringskritiska budskap som regnade ned över Minsk häromveckan blev för mycket för en diktator som vill ha oinskränkt makt.
Aleksandr Lukasjenko är känd för sina uttalanden, som minst sagt får ögonbrynen att höja sig. Efter kritik från bland annat den tyske utrikesministern Guido Westerwelle, som är öppet homosexuell, sa Lukasjenko:
- Han ropar om diktatur. När jag hörde det tänkte jag: hellre diktator än gay.
Eller efter "valsegern" 2006:
- Där har ni vår opposition. Dom kan inte lura folket på ett vackert vis.
Men nu är han trängd, diktatorn. Nu måste EU sätta än större press på honom.