LEDARE: Ledare: Försvarsmaktens tur

Försvarsberedningens rapport om hur framtidens försvar ska utformas kom fredagen den 13. Lite oturligt. Men socialdemokraternas företrädare Håkan Juholt trodde ändå att 13 juni kan komma att ses som en "turdag" för försvaret. Mycket talar för det. Efter alltför lång fördröjning verkar turen ha kommit till försvarsområdets aktörer att anpassa sig till 2000-talets verklighet. I Försvarsberedningen finns nu bred samsyn. Alla sju riksdagspartier står bakom huvudinriktningen - att skapa ett försvar som faktiskt går att använda - liksom de flesta av de konkreta förslag till förändringar som ges i beredningens rapport. Och flera av förslagen är bra. Plikten tas bort från insatsorganisationen. I framtiden ska endast frivilligt rekryterade soldater, anställda på heltid eller enligt en kontraktsform där militärt och civilt liv varvas, bemanna de olika insatsförbanden. Försvaret ska bli lättare. Det blir färre stridsflygplan, delar av det markbaserade luftvärnet avvecklas och tunga stridsvagnar får stryka på foten, till förmån för mer flexibla och också mer generella arméförband. Antalet förbandstyper blir färre. Den egna materielutvecklingen nedprioriteras. I stället ska materiel tas fram i samarbete med andra eller köpas utifrån. Antalet officerare kommer troligen att minska. Byråkratin ska skäras ned. Många av dagens officerare passar inte i en insatsorganisation. Att trimma bort skrivbordsofficerare har dock tidigare visat sig vara lättare sagt än gjort. Arbetsrätten sätter käppar i hjulet, och en omfattande personalavveckling kan bli kostsam. Den uppsvällda officerskåren är bara ett av flera problem som försvaret länge brottats med, och som därmed inte minst socialdemokraterna har stor skuld till. Därför var det lätt löjeväckande när Håkan Juholt anklagade regeringen för att ha skapat dagens oreda inom Försvarsmakten. Den grundlades långt tidigare. Desto viktigare att även socialdemokraterna nu är med på att det gamla tänket inte håller, och att samma krav bör ställas på försvaret som på andra myndigheter: Organisation och rekrytering ska anpassas till uppgiften. Ett krav som borde vara självklart . Men tyvärr har det inom svensk försvarspolitik varit kontroversiellt att som Försvarsberedningens ordförande Karin Enström (m) påtala: "Vi ska inte lägga pengar på sådant som vi inte har användning av". Att säkerhet byggs tillsammans med andra är en annan självklarhet som länge varit politiskt omstridd i Sverige. Nu rabblas "samarbete" sida upp och sida ner i Försvarsberedningens rapport. "2008 kan bli ett år då den största förnyelsen av försvarspolitiken på ett decennium äger rum", var försvarsminister Sten Tolgfors (m) kommentar till rapporten. Med lite tur så.

Ledare: Ledare: Försvarsmaktens tur

Försvarsberedningens senaste rapport lägger grunden för ett nytt försvar.