Den svenska migrationsdebatten handlar nästan uteslutande om invandring. Om hur många som kommer hit. Varför de kommer. Vilka länder de kommer ifrån. Och om hur vi bäst integrerar invandrarna i det svenska samhället.
Vi tänker inte alls i samma utsträckning på de som lämnar oss. Utvandringen från Sverige tog nämligen inte alls slut med Karl-Oskar och Kristina. Varje år utvandrar omkring 30.000 svenskar. I dag bor det nästan lika många svenskar utomlands som det gör i Sveriges näst största stad Göteborg.
Vilka är de moderna utvandrarna? Varför lämnar de Sverige? På vilket sätt blir de som återvänder mottagna? Det är några av frågeställningarna i Tove Lifvendahls angelägna bok Från sagoland till framtidsland (Hjalmarsson och Högberg).
Med hjälp av historiska tillbakablickar, aktuell forskning och intervjuer med en rad utlandssvenskar tecknar hon inte bara bilden av utvandringen. Det blir också en berättelse om det moderna Sveriges framväxt. Från fattigdom och svält till industrialisering och folkhem.
Bilden av utlandssvensken begränsas i allmänhet till stenrika skattesmitare eller pensionärer som lapar sol på den spanska sydkusten. De existerar för all del också, men majoriteten av alla som flyttar utomlands är oetablerade på arbetsmarknaden och mellan 20 och 30 år. Det finns alla typer.
Årligen flyttar till exempel tusentals arbetslösa unga svenskar till Norge. För att jobben är fler och lönerna högre. Men också för att prova på något nytt.
Det finns också personer som aldrig funnit sig tillrätta i Sverige, utan tvärtom känner sig utträngda och bortstötta. Som Ormino Gardezi och Jakob Daschek som i dag bor i New York och är framgångsrika entreprenörer inom reklambranschen.
Tillsammans med ett 20-tal andra framgångsrika New York-svenskar, samtliga andra- och tredje generationens invandrare och uppvuxna i "problemförorter" som Rosengård och Bergsjön, spelar de fotboll i Blatte United.
Alla i laget har haft svårt att bli etablerad i det svenska samhället. Lagkamraten Marcus Samuelsson kunde till exempel inte ens få en praktikplats i Sverige. Nu är han stjärnkock och ägare till en krog på Manhattan med två stjärnor i Michelinguiden!
Svenskar vandrar inte bara ut i stor utsträckning. Medan Sverigedemokraterna skräms med "massinvandring" och "islamisering" så ska vi komma ihåg att hemvändande svenskar är den klart största invandrargruppen. 2010 återvände 20.000 svenskar vilket motsvarar 20 procent av samtliga invandrare.
Tyvärr, visar det sig i boken, blir sällan dessa hemvändare särskilt väl mottagna. Nästan alla som Lifvendahl intervjuar ger uttryck för samma sak: Ingen i Sverige är uppriktigt intresserad av att lyssna på hur det är i andra länder!
Det är ledsamt. Både invandrarna och utvandrarna sitter på en enorm kunskapskanal som borde vara till glädje både för politiker och näringslivets beslutsfattare.
Vi är inte längre något sagoland. Ska vi bli ett framtidsland måste vi bli bättre på att ta vara på influenser utifrån.