LEDARE: Ledare: Frihet och konsekvens

Luleå kommuns skolchef Sture Bryggman tar forskning på allvar. Nu ger barn- och utbildningsförvaltningen ut egna forskningsrapporter. På tisdagen presenterades rapporten "Nyliberala influenser inom utbildningssektorn - fristående skolors etablering och en kommuns uppfattning om dess konsekvenser", författad av Sara Cervantes, forskare och rektor. Hon har undersökt friskolornas etablering i Luleå kommun, och hur bland andra makthavarna reagerat på utvecklingen. Den svenska friskolereformen anses ur ett internationellt perspektiv vara tämligen radikal. I alla fall i teorin. I praktiken har reformens konsekvenser varit begränsade till städer i de södra delarna av landet. Norrbotten har haft få fristående skolor. Det håller på att förändras. Luleå har under kort tid gått från inga till flera skolor som konkurrerar med kommunen om eleverna. Den omställningen har mötts med oro och motstånd från de styrande politikernas sida. I Sara Cervantes rapport visas hur politikerna värjt sig mot de svårigheter som uppstår när den kommunala skolans lokaler och personalstyrka ska anpassas till nya marknadsförutsättningar. Det här är ingen nyhet för den som följt skoldebatten i Luleå. Att lägga ned skolor och sparka personal är jobbiga beslut, och när så sker tar de styrande socialdemokratiska politikerna gärna i lite extra för att skylla på friskolorna, trots att det lika gärna kan vara minskande skatte- eller elevunderlag som ligger bakom neddragningarna. S-politikernas klagan handlar om makt också. I och med friskolereformen har en maktförskjutning skett, från politiker till föräldrar, elever och personal. Trots klagomålen är det tydligt att kommunen tagit till sig av friskolefilosofin. Försök görs med intraprenader för att erbjuda alternativ och decentraliserat beslutsfattande även inom den kommunala skolan. Rektorer i den kommunala skolan välkomnar konkurrens som en kraft för att utveckla den egna verksamheten. En viss ambivalens framträder hos dem som gör sina röster hörda i Sara Cervantes rapport. Antagligen för att friskolereformen inneburit så många uppenbara fördelar. Allt är därför inte frid och fröjd med friskolorna. Eftersom det handlar om ett offentligt ansvar och skattepengar måste det finnas en rimlig grad av kontroll från det offentligas sida. Där finns det förbättringar att göra. En liten randanmärkning gäller användningen av begreppet "nyliberalism" i rapporten. Det begreppet har i Sverige en aura av extremism över sig. Valfrihet, konkurrens, decentralisering och mångfald är egentligen högst vanlig liberalism. Och att frihet är bra är ju ingen ny tanke - i alla fall inte utanför Norrbottens socialdemokratiska kommunalrådskontor.

Ledare: Ledare: Frihet och konsekvens