LEDARE: Ledare: Håll ihop till höger

Folkpartiet som nu samlas i Växjö är ett gladare parti. På förra landsmötet 2007 fanns - trots allianssegern - tillbakagången och dataintrångsskandalen i valet 2006 i färskt minne. Upproret mot Lars Leijonborg hade också skapat tumult. Nu har Jan Björklund kommit in i rollen som partiledare, även om en del tycker att han pratar väl mycket skola och borde bredda sig (partiaktiva är ju sällan nöjda). I opinionen står partiet stilla men har å andra sidan inte tappat som Centern och KD. Och Cecilia Malmströms nominering till svensk EU-kommissionär i veckan blev ett vältajmat glädjebesked för partiet. När Moderaterna växer och de mindre allianspartierna kämpar för opinionsstöd och medieutrymme måste det vara tillåtet för de små att göra utspel och profilera sig, innan alliansen satt ihop sitt slutgiltiga valpaket till 2010. Ambitionen att bli statsbärande har hämmat idédebatten inom Moderaterna och därmed har mycket av bollen gått över till de andra att spåna och tänka nytt. Det gör Folkpartiet. Partistyrelsen har flera intressanta förslag till landsmötet. På områdena företagande och arbetsmarknad finns bland annat sänkt
kapitalinkomstskatt, sänkt statlig inkomstskatt, slopade 3:12-regler för företagare, utvidgade undantag i las, mer hänsyn till kompetens vid uppsägningar och ökad proportionalitet vid stridsåtgärder. På rättsområdet framför allt skärpta straff, en sammanhållen polismyndighet och ett snabbspår för akademiker som vill bli poliser. Genom dessa förslag utmanar Folkpartiet de nya Moderaterna i kampen om högerflanken i svensk politik. Det är en lovvärd ambition. Allianspartierna behöver utmana och konkurrera mitt i all samsyn och vänskap. Men det får inte spåra ur, som i veckans onödiga kärnkraftsgräl mellan Centern och Folkpartiet, där FP med sitt utspel om att eventuellt tillåta fler reaktorer än dagens tio fått centerpartister att undra över om folkpartisterna övergett alliansens historiska energiöverenskommelse. Sådana duster klarar borgerligheten sig utan. Jan Björklund är rätt ute med att vilja göra nästa val till ett kärnkraftsval. Men då ska det vara ett val mellan alliansens samlade nybyggnadsalternativ och de rödgrönas avvecklingslinje. Inte mellan olika allianspartiers bud angående det exakta antalet reaktorer. Käbbel mellan borgerliga partier, ofta med Centerpartiet inblandat, har vi sett mycket av historiskt. Det har alltid lett till nederlag. I valet 1932 fick de borgerliga majoritet. Men de kom inte överens, så i stället blev det kohandel mellan bondeförbundare och sossar. Socialdemokraterna kom i regeringsställning och det tog, om man bortser från Bondeförbundets sommarregering 1936, 44 år att få bort dem. Det får inte hända igen. Splittring förblir borgerlighetens värsta fiende. Lär av historien.

Ledare: Ledare: Håll ihop till höger