Ledare: Hopp för de små

RÄTTA ANDAN. Gislaved är en av fyra kommuner i det företagsamma Gnosjöområdet.

RÄTTA ANDAN. Gislaved är en av fyra kommuner i det företagsamma Gnosjöområdet.

Foto: LENNART STRÖM/Scanpix

Politik2009-07-06 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Den grönliberala tankesmedjan Fores startade förra sommaren en jakt på Sveriges Gnosjöområden. Med utgångspunkt i den särskilt företagsamma anda som tycks finnas i de fyra småländska kommunerna Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo, försöker Fores ta reda på vad som utmärker Gnosjöområdet; vilka andra liknande områden det finns i Sverige och varför företagsamheten blomstrar just där. Och inte minst: vad som kan göras för att sprida Gnosjöandan över landet för att skapa ett företagsammare Sverige. Några första steg har nu tagits. I en rapport presenterad under Almedalsveckan har Fores sökt och funnit 37 "Gnosjöliknande" kommuner i Sverige, tyvärr dock ingen i Norrbotten. Dessa 37 kommuner utmärks precis som de i Gnosjöområdet av liten sjukfrånvaro, hög sysselsättningsnivå, god arbetsmarknadsintegration av utomnordiska invandrare, låg utbildningsnivå och många små- och medelstora företag. Kartläggningen är intressant av flera skäl. Alla de 37 kommunerna ligger på landsbygden, vilket visar att en kommun inte behöver vara placerad i en tätbebyggd storstadsregion för att bli framgångsrik inom företagande och arbetsmarknad. Den relativt lägre utbildningsnivån är också intressant. Framför allt från vänsterhåll har högre utbildning lyfts fram som den enda vägen till framgång. Fores undersökning indikerar att företagande i stället kan vara ett alternativ till utbildning, liksom att teoretiska kunskaper inte är allt. Fores har försökt att ta fram några första svar på vad som kan ligga bakom de Gnosjöliknande kommunernas framgång. En central faktor man tycker sig ha hittat är att företag i dessa kommuner är mer inriktade på att samarbeta med varandra på olika sätt. Det verkar alltså som att företagen är mer lokalt förankrade och samarbetsvilliga. Denna lokala samarbetsanda är uppenbarligen framgångsrik. Det blomstrande företagandet i Gnosjöområdet har gett en god arbetsmarknad och under lång tid betydligt bättre befolkningstillväxt än i många andra mindre, glest befolkade kommuner. Det bör inge hopp för alla, särskilt de mindre, av landets kommuner. Gnosjöexemplet visar att mycket kan åstadkommas med lokal samverkan mellan många små aktörer, och utan en massa hjälp utifrån. Att en kultur och tradition av rätt anda är viktigt innebär inte att det är oviktigt vad politikerna gör. De kan sätta en hel del käppar i hjulen, samtidigt som det finns saker de kan göra för att gynna ett mer företagsamt samhällsklimat.

För politikerna och alla andra blir det spännande att följa Fores fortsatta jakt på vad som kan göras för att sprida företagsamheten över Sverige, och få lite mer av Gnosjöandan hit till Norrbotten.