Segregationen ökar i Sverige, konstaterar Statistiska centralbyrÄn, SCB.
PÄ 20 Är har bostadssegregationen i Sverige fördubblats. Det Àr siffror som gÀller för hela landet, inte bara i de större stÀderna - Àven om situationen Àr tydligast i Stockholm, Göteborg och Malmö, dit de flesta invandrarna söker sig.
Det Àr just den kraftigt ökade invandringen de senaste 20 Ären som bidragit till den ökade bostadssegregationen, vilket i sin tur leder till kraftig sÀnkning av sysselsÀttning och inkomster i de hÀr omrÄdena eftersom mÄnga gÄr arbetslösa.
Men de orter och omrÄden i Sverige som 1992 hade liten eller ingen invandring har 20 Är senare inte förÀndrats nÀmnvÀrt. Segregationen Àr liten eller obefintlig och inkomsterna och sysselsÀttningsgraden högre.
Det Àr inga uppseendevÀckande siffror eftersom de flesta upplever att situationen Àr pÄ det hÀr sÀttet, men det bekrÀftar att vi pÄ intet sÀtt lyckats bemÀstra segregationstendenserna. TvÀrtom har vi blivit betydligt sÀmre pÄ att integrera vÄra nya svenskar.
Sverige tar emot mÄnga flyktingar. Sett till befolkningsmÀngd Àr vi det land i Europa som tar emot flest flyktingar. Sett till reella siffror ligger vi pÄ tredje plats i Europa endast slagna av Tyskland och Frankrike. Det innebÀr naturligtvis stora pÄfrestningar. Hur kan vi klara anstormningen? Var finns bostÀderna att placera flyktingarna i? Hur ska vi fÄ rimliga processtider för beslut om permanent uppehÄllstillstÄnd?
Den stora flyktingsströmmen innebÀr att Migrationsverket mÄste dammsuga landet pÄ bostÀder och det innebÀr att allt som stÄr till buds mÄste utnyttjas, vilket i vissa fall leder till protester frÄn flyktingarna eftersom de hamnar i mindre orter dÀr de kÀnner sig isolerade och bortglömda. Den lÄnga utredningstiden tÀr pÄ resurser och mÀnniskor. UtvisningsÀrenden blir i vissa fall besvÀrliga och utdragna. Andra, som fÄtt utvisningsbesked, gömmer sig och blir papperslösa.
Allt detta spÀder pÄ segregationen. Vi fÄr mindre orter dÀr hela bostadsomrÄden blir segregerade enklaver. Och mÄnga invandrare söker sig till vÀnner, frÀnder och landsmÀn i de större stÀderna, dÀr segregationen Àr fast grundmurad sedan mÄnga Är tillbaka. RosengÄrd i Malmö, Rinkeby i Stockholm och Ronna i SödertÀlje Àr invandrartÀta stadsdelar.
Problemet med dessa stadsdelar Àr att invÄnarna inte kommer in i det svenska samhÀllet pÄ rÀtt sÀtt. De lÀr sig inte svenska sprÄket och hamnar i utanförskap. Rörligheten minimeras eftersom tryggheten upplevs i nÀrheten av de sina, av slÀktingar och vÀnner frÄn de egna lÀnderna. Hur bryter vi den hÀr utvecklingen? I dag fÄr invandrare som vÀntar pÄ besked om uppehÄllstillstÄnd rÀtt att bosÀtta sig var som helst. De dras dÀrför till de omrÄden dÀr det sedan tidigare finns andra invandrare. SödertÀlje och Malmö kommuner har sagt ifrÄn att den hÀr situationen Àr ohÄllbar. Kan vi fortsÀtta pÄ den vÀgen? Nej, det behövs förnyelse och förÀndring. FörÀndringen kan komma genom stimulanser och behöver inte innebÀr tvÄng.
Statistik visar ocksÄ att de invandrare som vÀljer att bosÀtta sig pÄ mindre orter integreras snabbare i det svenska samhÀllet och fÄr en tryggare och sÀkrare framtid. Detta borde vara ett sÀljande argument i sammanhanget.