Förutom den utrikespolitiska konflikt som Aftonbladets kulturredaktion lyckats snickra ihop med hjälp av Israels regering, har det dykt upp en annan affär som krävt svenska diplomatiska insatser på toppnivå. Strejkande thailändska bärplockare i Norrbotten har fått Thailands arbetsmarknadsminister och Sveriges motsvarighet Sven Otto Littorin (M), liksom migrationsminister Tobias Billström (M), att engagera sig. Fler politiska nivåer har tvingats ingripa. De bärplockare som samlades i Luleås stadspark och vägrade återvända till sina arbetsplatser fick inhysas i en idrottshall, på initiativ av kommunledningen. Någon måste ju ge dem tak över huvudet. De thailändska plockarna känner sig lurade. De har lockats till Sverige
förespeglade att kunna tjäna en rejäl hacka. Men för en del av dem börjar det nu bli uppenbart att ingenting,eller än värre; bara skulder, återstår när resa, logi, bilhyra med mera är betalt. Och det kanske efter långa dagar av hårt arbete. "Inget blev som vi trodde", säger en förtvivlad thailändsk man till Nordnytt. Det är ingen god marknadsföring för svensk bärbransch, om man säger så.
Men innan man börjar gorma om slavarbete kan det finnas anledning att besinna sig lite. En orsak till att bärplockningen i år är så olönsam är att bären är få, det har än så länge varit ett dåligt bärår. Ska man tro de thailändska plockarnas vittnesmål har de bemanningsföretag som rekryterat dem i Thailand undanhållit informationen att det skulle kunna bli så här illa. Det har medfört att alldeles för många plockare har gett sig ut och letat efter för få bär.
Detta förtjänar att kallas lurendrejeri, men gör inte bärplockning i sig till
ett slavarbete.
Ett förslag till lösning som luftats de senaste dagarna är att begränsa antalet plockare i framtiden. Men då det är svårt att veta exakt hur mycket bär som finns innan plockningen börjat skulle ett sådant kvotsystem bli opraktiskt. Och vem skulle bestämma hur många bärplockare som får släppas ut i skogen? Ett annat förslag är att låta bärplockarna arbeta enligt samma villkor som annan arbetskraft. Men det var just för att låta svenska bäruppköpare slippa svenska arbetsgivaravgifter och thailändska bärplockare slippa svenska skatter som ordningen med anställning via bemanningsföretag i Thailand kom till. Med en annan ordning skulle betydligt färre thailändska bärplockare få jobb och det skulle vara slut med billiga, svenska bär. Helt skulle behovet av gästarbetskraft antagligen inte försvinna eftersom det obekväma arbetet har svårt att locka bekväma svenskar. Och bärplockning kommer att förbli ett obekvämt och slitsamt arbete, i alla fall så länge vi vill ha handplockade bär. För dem som tycker att det är hemskt återstår då bara att bojkotta bärbranschen. Sedan får man plocka sina bär själv. 