Ledare: Mer växtkraft finns

UPPÅT. Kjell Hjelm, Företagarna, är glad över att bo i årets tillväxtlän.

UPPÅT. Kjell Hjelm, Företagarna, är glad över att bo i årets tillväxtlän.

Foto: EIJA DUNDER

Politik2009-10-02 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Norrbotten är tillväxtlänet nummer ett. Johan von Elern från kreditupplysningsföretaget UC kom med den glada nyheten till Luleå. UC utser tillsammans med organisationen Företagarna Årets företagarkommun. Det blev i år Oxelösund, men viktigare (för oss) är Norrbottens tronande på förstaplatsen bland länen. Företagarnas Kjell Hjelm var glad. Landshövding Per-Ola Eriksson var ännu gladare. Och allra gladast var kommunalrådet Yvonne Stålnacke (S), som förutom länets framgång kunde glädja sig åt Luleås prestation: bäst i Norrbotten och på plats 15 bland alla Sveriges kommuner. Andra kommuner där man kan vara glad är Boden, Övertorneå ochPajala, som alla gör jättelyft på listan. "Det här förstärker den bild vi haft att Norrbotten klarat sig bättre än andra län", sade Yvonne Stålnacke. Och när det går bra i en ranking vill man som politiker naturligtvis ta resultatet på allvar. När det går sämre brukar kommunpolitiker avfärda rankingar och undersökningar som en massa löst tyckande och tänkande. Enligt dem som står bakom Årets företagarkommun blir det svårare i detta fall, eftersom deras ranking bygger helt på hårda siffror, inte intervjuer eller enkäter. Även denna ranking går dock att ifrågasätta. Den utgår från förändringar år till år i omsättning, resultat, antal företag och kreditvärdighet, räknat för aktiebolag med säte inom kommunen och en omsättning på minst hundratusen kronor. Stora företag kan därmed ge stora utslag i rankingen, genom variabler som förändring i genomsnittlig omsättning och resultat bland en kommuns företag. Tidsfaktorn är ett annat problem. Ett sämre år för några företag kan ge upphov till stora svängningar på rankingen, trots att det egentligen inte behöver säga så mycket om hur det står till med företagandet i en kommun. Den mer långsiktigt inriktade statistiken blir då mer intressant. Även den är ganska trevlig läsning för norrbottningar. Gällivare (1), Kiruna (2) och Luleå (5) hamnar alla bland de fem med bäst genomsnittsresultat sedan Årets företagarkommun började utses 2004. Nu säger inte heller denna statistik allt. Men även den mer negativa bild
som företagarna själva ibland ger uttryck för rörande länets företagsklimat kan tolkas positivt: det finns uppenbarligen ännu mer (till)växtkraft att släppa fram genom en mer välkomnande inställning till eget och andras företagande. Framför allt behövs en förändring i synen på entreprenörskap inom vård och omsorg, en av de stora tillväxtbranscherna i Sverige. På det området finns fortfarande ett stort motstånd bland flera av länets politiker. Ska Norrbotten kunna hänga med här, och hänga kvar i tillväxtligans topp, krävs förmåga att tänka om och tänka nytt. Men just för dagen är det okej att bara vara nöjd och glad.