Ledare: Mycket vill ha mer

LYSSNAR. Maud Olofsson (C), Jan Björklund (FP), Fredrik Reinfeldt (M) och Göran Hägglund (KD) ger efter för kommunsektorns krav.

LYSSNAR. Maud Olofsson (C), Jan Björklund (FP), Fredrik Reinfeldt (M) och Göran Hägglund (KD) ger efter för kommunsektorns krav.

Foto: CLAUDIO BRESCIANI/Scanpix

Politik2009-09-08 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Alliansens fyra partiledare gjorde måndagens budgetutspel på en skola. De ville nog förmedla en pedagogisk poäng: att här hade det minsann lyssnats och räknats, och nu skulle resultaten levereras. Regeringen ger kommunerna sju miljarder och landstingen tre miljarder kronor extra för 2010 i reda krishanteringspengar, utöver de sju miljarder som kom redan i och med vårpropositionen. Det är till och med mer pengar än vad kravmaskinen Sveriges kommuner och landsting, SKL, begärt. Men tro nu inte att alla kommer vara nöjda för det. Varje fackförbund kommer nogsamt att följa vart pengarna tar vägen och hur många jobb som "räddas" för just deras yrkesgrupp. Oppositionen gör självklart sitt bästa för att vara kritiska till en satsning de själva föreslagit. Thomas Östros (S) tyckte det var för lite pengar. Miljöpartiet ansåg att de kom för sent. "Lite mer, lite bättre" är än så länge den enda tydliga strategi som de rödgröna visat upp. De får det tufft nu, liksom alla som i månader klagat över hur regeringen tappat kommuner och landsting på livskraft. Borgerligheten är nöjdare. Linda Ylivainio (C) i Övertorneå är "glad och lättad", en känsla hon antagligen delar med många kommunalråd landet runt som sett underskotten växa. Lulealliansens ledare gläds också, åt det dryga femtiotal miljoner som Luleå kommun får i tillskott, och skriver: "Alliansregeringen har gjort sitt för att stärka välfärdens kärna i en tid när världen befinner sig i en global ekonomisk kris. Nu ligger bollen hos Karl Petersen och den socialdemokratiska kommunledningen i stadshuset. Det är dags för dem att bekänna färg". Detsamma gäller Kent Ögren (S) och landstingsledningen. Nu kommer pengarna som de bönat och bett om. Får se hur väl de spenderar dem. Förväntningarna är inte jättestora. Norrbottens läns landsting har förtvivlat svårt att få pengarna att räcka till oavsett intäktsflöde. Regeringens mål med de nya pengarna, drygt 80 miljoner kronor bör det bli för Norrbottens landsting, är att förhindra uppsägningar av personal, upprätthålla kvalitén på välfärdsservicen och undvika skattehöjningar. Men 80 miljoner kommer inte att täppa till det stora hålet i landstingets sinande skattkista. Så jobb kommer att fortsätta vara i fara, kvalitén halta, och skatten, ja den är redan höjd. För regeringen är satsningen självklart god valtaktik, men på sikt kan det bli surare. Mycket vill ha mer och nu har Sveriges kommuner och landsting lärt sig: när pengarna tar slut kan man gå till staten och kräva mer. De lär komma tillbaka nästa gång det börjar blåsa snålblåst. Regeringen tänker dock även se över det finansiella regelverket, och eventuellt införa en modell där kommunsektorn tvingas att hantera sina pengar mer långsiktigt. Mer tvång kan bli nästa gåva från staten.