Ledare: Myten om svältkuren
ÅTERKOMMANDE. Kommunals ordförande Ylva Thörn kräver mer pengar till kommunerna oberoende av konjunkturläge.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/Scanpix
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
av service nåtts föds behov och krav på ytterligare kliv uppåt. Naturligtvis kan det inte det här pågå i evighet. Skatteuttaget kan inte bli hur stort som helst utan att lamslå ekonomin. Ändå får man när man läser en del inlägg i dagens debatt närmast intrycket att både samhällets resurser och den offentliga sektorns potentiella tillväxt inte känner några gränser. I helgen gick Carin Jämtin, socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholm, ut och krävde uppsägningsstopp i kommuner och landsting, och höjda statsbidrag. Självklart utan att nämna något om finansiering. Detsamma gjorde Ylva Thörn, ordförande i fackförbundet Kommunal, i samband med att hennes förbund på måndagen lanserade sitt eget välfärdsindex; en undersökning där ett antal medlemmar fått bedöma kvaliteten på de tjänster de
levererar. Undersökningen visade att resultatet skiljer sig åt mellan kommunerna. Knappast häpnadsväckande, men oacceptabelt enligt Ylva Thörn. "Det måste till mer resurser till kommuner och landsting", är hennes slutsats. Och den gäller oberoende av konjunkturläge. Kommunerna har helt enkelt för lite pengar generellt tycker Ylva Thörn och kommunalarna. Vilket inte är så konstigt. De talar ju i egen sak. Mer pengar kan ge mer i lön. Ändå kan de säkert få stöd för sin uppfattning. Bland svenskarna finns nämligen en allmänt spridd missuppfattning att den kommunala sektorn varit utsatt för en långvarig svältkur och numera går på knäna. Åtta av tio svenskar tror att vård, skola och omsorg har fått mindre pengar med tiden, visar en undersökning gjord av Sveriges kommuner och landsting, SKL. En verklighetsfrämmande bild, som SKL nu raserar i en ny rapport betitlad "Välfärdsmysteriet". I den konstateras att sektorerna vård, skola, omsorg mellan 1980-2005 fått ett resurstillskott på 42 procent, rensat för prisförändringar. Trots att den ökning som varit motiverad med hänsyn till befolkningsutvecklingen legat på bara 12 procent. Nu är ju inte pengar allt. Till och med Ylva Thörn erkänner att "det handlar även om hur resurserna används." Här får hon stöd av tidigare jämförelser som SKL gjort, där det visar sig att skillnader i kvalitet på den kommunala servicen inte är kopplade till skillnader i kostnader. I stället för att gapa efter mer pengar borde kommunsektorns företrädare och anställda gräva mer i detta; hur det kommer sig att vissa kommuner klarar att göra mer trots att det kostar mindre.