Svensk ekonomi ångar på som aldrig förr. 2010 blev ett rekordår. BNP växte med fem procent; den starkaste tillväxten sedan 1970 och en mycket stark positiv rekyl från krisåret 2009.
Mycket av återhämtningen berodde på ett uppsving i exporten. Ett minus på dryga 13 procent 2009 blev till plus 11 procent förra året.
2010 blev även ett rekordår för gruvföretaget LKAB. Världshandeln återhämtade sig snabbt efter finanskrisen. En stark efterfrågan på malm ledde till ett plus på över 12 miljarder kronor i LKAB:s bokslut.
Pengarna kommer väl till pass. Företaget står inför stora åtaganden med stadsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget, där gruvbrytningen sakta men säkert tränger undan nuvarande bebyggelse. Regeringen har varit tydlig med att huvudansvaret för finansieringen av denna omvälvande process ligger på LKAB. Ett ansvar som företaget också flera gånger, senast häromdagen, tydligt bekräftat att det är berett att ta: "Vi ska klara att ta ansvaret. Vi har inte en krona lånad", sade vd Lars-Eric Aaro.
Tre miljarder avsätts nu; för framtiden beräknas det gå åt minst 300 miljoner årligen för stadsflyttarna. Skulle det behövas mer kommer LKAB troligen att ha råd. Prognoser talar för fortsatt god tillväxt av både svensk BNP och export. Sverige ligger relativt bra till jämfört med många andra länder i Europa. Optimismen är stor, investeringarna omfattande och statens finanser i god ordning.
Räntan höjs nu med 0,25 procent men är fortfarande på en låg nivå historiskt sett. Den stärkta kronan gör svenska exportvaror dyrare; så länge efterfrågan förblir så här stark är det dock ett mindre problem.
Om pengaproblemet är löst återstår desto fler, och knepigare, praktiska frågor. Den form av stadsomvandling som nu ska sättas igång saknar närmast motstycke i världen. Det är i princip två städer som ska flyttas och byggas upp på nytt. Inte något som hör till det normala för ett gruvföretag eller en kommun.
För invånarna på de berörda orterna handlar det om hus och hem som rivs. Byggnader av både ekonomiskt och känslomässigt värde försvinner.
I onsdags presenterade LKAB sin plan för vad som ske med det K-märkta stadshuset i Kiruna, en viktig lokal symbol och mötesplats för Kirunaborna. Det kan enligt LKAB inte flyttas och måste därför rivas.
Centrala Malmberget blir i framtiden ett enda stort gruvindustriområde som LKAB:s plan ser ut. Även i Kiruna, också det en liten och inte särskilt rik kommun, blir förändringarna och utmaningarna gigantiska.
Samtidigt planeras en omfattande förändring av sjukvårdsorganisationen i Norrbotten. I onsdags kom företrädare för landstingsstyrelsen till Kirunas stadshus för ett "dialogmöte om närsjukvård". Tankar finns om att inrikta flera av länets sjukhus, däribland Kirunas, mer på allmänmedicinsk sjukvård, medan den avancerade specialistvården koncentreras. Hotet att kirurgin i Kiruna kan komma att flyttas har redan väckt vrede på orten.
Det är mycket nu, för Malmfältsborna.