Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Regeringen hamrar på med budgetbeskeden. Från utspel på skola till besök på polisstation, från krispengar åt kommuner och landsting till satsningar på rättsväsende. I kommunsektorns fall rör det sig om ett tillfälligt paket. För några av rättsväsendets centrala aktörer handlar det i stället om rejäla höjningar av de årliga anslagen i kommande höstbudget. Polisen får en dryg miljard mer från och med nästa år, vilket ska garantera att alliansens vallöfte om 20.000 till 2010 poliser kan infrias. Domstolarnas anslag höjs också, med 150 miljoner kronor, och Kriminalvården får 700 miljoner. Något annat hade varit konstigt. Förstärkningar av en länk i rättskedjan tjänar föga till om inte hela rättssystemet får tillskott. Mer poliser innebär fler lagförda brottslingar vilket i sin tur sätter ökad press på åklagarna, vilket sedan ökar domstolarnas belastning och så vidare. Skulle man vilja tro i alla fall. I verkligheten är det inte riktigt så enkelt. Mer pengar innebär inte alltid bättre resultat, det gäller såväl kommunsektorn som rättsväsendet. "Jag förväntar mig nu att myndigheterna hanterar de nya resurserna väl, så att medborgarna ser tydliga förbättringar", säger riksdagsledamoten Krister Hammarbergh (M), Luleå, vilket tyder på insikt om detta problem. Mer pengar till polis, åklagare och andra är välkommet. Sverige behöver fler poliser och mindre eftersläpning i domstolsprocessen. Att alliansen vågar prioriterar statens kärnuppgifter i en tid då debatten domineras av arbetslöshet och kommunala nedskärningar är utmärkt. Men det går inte att stanna där. Sverige behöver en rejäl översyn av hela rättssystemet. Problemen är många: En polis som inte hänger ihop i sina 21 länsmyndigheter, ineffektiv brottsutredning, dålig samverkan mellan olika myndigheter, slapphänta domstolsprocesser och tvivelaktiga häktesregler; här finns mycket att göra. Att ta tag i detta bör bli ett av alliansens viktigaste vallöften inför 2010. Om pengar till polisen inte var särskilt överraskande, eftersom satsningar på rättsväsendet ideologiskt sett kan betraktas som typiskt borgerligt, så var gåvan till kommunsektorn mer oväntad. Inte främst av ideologiska skäl; Moderaterna vill ju numera vara det mest frikostiga välfärdspartiet, utan med tanke på regeringens tidigare tal om att prioritera ordning och reda i finanserna. Stämningen har vänt efter sommaren. Alliansen har gått från återhållsamhet till generositet på kort tid. Där oppositionen anar valtaktik försvarar de borgerliga sig med att prognoserna förbättrats. Uppgången är på väg, tror regeringen. Men prognoser kan slå fel. Och valår eller inte, här gäller det att hålla hårt i pengarna. Det behöver inte utesluta satsningar, bara de är av rätt slag, som gårdagens, och man samtidigt anstränger sig för att hitta sätt att spara pengar på.
