LEDARE: Ledare: Pojkpeng och skolflum

Ska pojkar få mer pengar i skolan? Luleå kommuns beslut att tilldela skolor med högre andel pojkar en särskild pojkpeng diskuterades i UR:s TV-program Skolfront. Ingrid Norberg (S), ordförande i utbildningsnämnden, försvarade åtgärden med att även pojkar ska kunna få bra betyg. Riksdagsledamoten Camilla Lindberg (FP), Borlänge, höll med. Hon tycker att skolan är för anpassad till flickors förutsättningar. Annica Brosäter, lärare vid Örnässkolan, var av en annan åsikt. Hon gjorde en feministisk analys: pojkpengen går ut på att försvara männens maktposition i samhället, som utmanas av de duktiga flickorna. Vad som inte är uppe till debatt är flickornas betygsövertag i alla ämnen, förutom idrott. Pojkarna har "halkat efter" ända sedan slutet av 1980-talet. Den här utvecklingen har, trots att ingenting i skolans bemötande av flickor respektive pojkar förändrats under denna tid, fått debatten att vända. Förut klagades det på hur pojkarna tog för sig i skolan på flickornas bekostnad. Nu är det pojkarna som politikerna oroar sig för. Skolan missgynnar dem, heter det. Annica Brosäter gör rätt som kritiserar. Men den feministiska analysen
duger inte. Pojkpengen visar tvärtom hur olyckligt det blir när könsfixeringen tar över, och politiker börjar räkna pojk- och flickhuvuden. Pojkar har nu blivit en egen problemgrupp i Luleå. Vansinnigt. Det är genusperspektivet som skymmer sikten för insikten att om fler av ett visst kön jobbar med en viss sak, får bättre betyg, tjänar mer, så är det inte nödvändigtvis ett problem. Inte om möjligheterna att ta sig fram är goda och rimligt lika. Och det är de i skolan. Svensk skola lider inte av resursbrist. Som en skoltrött pojke vittnar om i Skolfront har han fått alla möjligheter men inte tagit dem. Pojkarna har inte "halkat", utan slarvat med skridskoåkningen. Och inga resurser i världen hjälper om inte viljan att lära finns. För förändring krävs främst en annan inställning hos pojkarna själva. Lärarna och - än mer - föräldrarna kan hjälpa till, genom att förklara hur surt det kommer efteråt om man slarvar och slöar i skolan. Om föräldrarna nu alls bryr sig. Kalix kommun har visat dåliga skolresultat, särskilt bland manliga elever, och där vittnar skolpersonal om en kultur i kommunen där skolarbete ses som mindre viktigt. Då blir också elevernas resultat därefter. För skolan förblir den centrala uppgiften att lära ut, inte att bedriva jämställdhetsarbete eller hjälpa pojkar att få bra betyg. Den saken får de ta hand om själva. Flit och ambition ska gynnas. Begåvning ska belönas. Höga krav ska ställas på alla. Helt könsneutralt. Att folkpartister på hög nivå inte inser detta tyder på att könsteorier och skolflummeri ätit sig långt in även i deras parti.

Ledare: Ledare: Pojkpeng och skolflum