Fågelinfluensan blev inte den farsot som olyckskorpar och domedagsprofeter hoppats. Men i och med den sjuka som kommit att få det något missvisande namnet svininfluensan (A(H1N1) är experternas betydligt mindre mediala benämning) fick de nytt vatten på sin kvarn. I alla fall för ett tag. En hel del luft gick ur larmandet när det visade sig att risken att dö av den nya influensan inte var större än att dö av den säsongsinfluensa som drabbar oss varje vinter. Problemet med den nya influensan är ett annat; att den kommer att drabba väldigt många, och på en gång. Vanlig influensa har en smittspridning på 10-15 procent av befolkningen. För den nya influensan är uppskattningen att runt 30 procent av svenskarna insjuknar. Det är en spridning som inte står 1918 års spanska sjuka efter, men som tack och lov alltså är långt mindre farlig. För samhället hotar ändå stora kostnader när så många människor, särskilt de med särskilt viktiga samhällsfunktioner, blir sängliggande samtidigt i influensa. Det är huvudmotivet för staten att vilja sätta sprutan i svenskarna. Helt invändningsfri är inte denna massvaccination. Att vaccinera vissa grupper i samhället, främst de med särskilt stort skyddsbehov och de vars skydd vi särskilt behöver, är logiskt. Men att vaccinera varenda kotte mot en relativt ofarlig och övergående smitta är något svårare att motivera. Man får känslan att de inledande, panikartade larmrapporterna åtminstone bidragit till makthavarnas beslut. Uppmärksammade fall av unga människor som drabbats hårt av den nya influensan har säkerligen också skrämt upp både makthavare och medborgare. Det är bara att hoppas att beslutet ändå tagits på tillräckligt goda grunder. För inte bara influensan utan även vaccineringen kommer att kosta. 30 miljoner kronor enbart för att köpa in vaccin till alla norrbottningar. Sveriges kommuner och landsting har visserligen rekommenderat att
vaccinationen görs avgiftsfri, men oavsett om notan sätts upp på landstingen eller staten hamnar den i slutändan hos oss skattebetalare. Att tillfälligt omorganisera sjukvården för massvaccinationen kostar också, och tränger undan andra vårdbehov. Dessutom finns inga riskfria behandlingar, även om smittskyddsläkare
Anders Österlund under sin genomgång på landstingets informationsstund försäkrade att influensavaccinets beståndsdelar är väl kända sedan tidigare och att biverkningarna är få. Han räknar med att folk är mera rädda och tar den här influensan på större
allvar än annars, och därmed också dyker upp för sin vaccination. Men
rädsla är något väldigt oberäkneligt. På nätet sprids ryktena redan om vacciners livsfarliga komponenter och förödande bieffekter. Risken är att denna nya larmvåg slår ut den första.
Det återstår att se vilken alarmism som får störst spridning och effekt.
