Ledare: Rörigt för Riksbanken

Stefan Ingves och Riksbanken gör rätt i att gå fram med viss försiktighet när man sänker styrräntan.

ENSAMT PÅ TOPPEN. Många blickar vänds nu mot riksbankschefen Stefan Ingves i förhoppningen att han ska rädda Sverige undan finanskrisens härjningar.

ENSAMT PÅ TOPPEN. Många blickar vänds nu mot riksbankschefen Stefan Ingves i förhoppningen att han ska rädda Sverige undan finanskrisens härjningar.

Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Politik2008-10-10 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Om riksbankschefen Stefan Ingves hyst en önskan att stå i händelsernas
centrum har den uppfyllts med råge. "Vi har drabbats av en finansiell höststorm", sade han i går. Och mitt i finanskrisens svenska stormcentrum står han nu. Med
allas förhoppningsfulla blickar vända emot sig och en enda rak begäran från marknad och allmänhet: Rädda oss! Men att se Riksbanken som räddaren i den ekonomiska nöden tyder dels på en övertro på dess förmåga, dels på en felaktig uppfattning om vad Riksbankens uppgift är. Mycket av det som sker i svensk ekonomi beror av vad som händer i andra delar av världen, helt utanför Riksbankens kontroll. Det höga inflationstryck som svensk ekonomi dragits med den senaste tiden har till stor del importerats, och finanskrisen har sin upprinnelse i det stora landet i väst. Så det ska mycket till för att få Riksbankens medicin att bita. Dessutom har Stefan Ingves och hans riksbank inte uppgiften att garantera hög sysselsättning och ständig högkonjunktur. Riksbanken ska upprätthålla ett stabilt penningvärde (låg inflation) och förutom det se till att systemet för betalning och kreditförsörjning fungerar. Det främsta problemet nu är att kreditgivningen inte fungerar som normalt, på grund av den utbredda misstro som krisen spridit i det finansiella systemet. Och utan god tillgång på pengar kan samhällsekonomins hjul inte snurra. Inflationsförväntningarna har samtidigt skruvats ned i takt med tillväxtprognoserna. Det gjorde att flera länders riksbanker på onsdagen kunde samlas kring en gemensam sänkning av sina styrräntor med 0,5 procentenheter. För Sveriges del hamnade räntan därmed på nya nivån 4,25 procent. Inte alls tillräckligt, tyckte före detta vice riksbankschef Kerstin Hassius, som i gårdagens SvD uppmanade sina tidigare kollegor att göra en rejäl räntesänkning, gärna med två procentenheter. Hon vill att de ska sluta oroa sig för inflationen. "Riksbankens ledning borde i stället oroa sig för att i efterhand bli anklagad för att ha bidragit till en kraftig recession genom senfärdighet", skriver Kerstin Hassius. Men Stefan Ingves och Riksbanken gör klokt i att gå fram med försiktighet. Styrräntan är ett trubbigt instrument mot den misstro, förvirring och pessimism som nu råder. Stockholmsbörsen föll åter tungt, med 6,4 procent, på onsdagen. Och bankerna verkar fortsätta att hålla sina räntor uppe. Samtidigt har inflationstrycket trots konjunkturnedgången inte försvunnit, vilket tvingar Riksbanken till viss återhållsamhet för att inte ekonomin ska hamna i en mardrömssituation med både låg tillväxt och hög inflation. Rörigt. Men att försöka tillfredsställa opinionen kan Stefan Ingves i alla fall strunta i. Den blir aldrig nöjd. Alltid något att trösta sig med för en riksbankschef när det blåser som hårdast.