I dag är det inte alla barn som vet vad man använder lexikon och ordböcker till. IT-utvecklingen är inte av ondo, men det ena goda förskjuter inte det andra. Medvetenheten om flera medier är en fråga om fri rörlighet med många valmöjligheter. Trots den nya skollagen behövs mer till för att biblioteken åter ska bli bildningsideal.
Enligt Kulturrådets undersökning saknar var tredje skola eget bibliotek trots att det krävs i skollagen som trädde i kraft den 1 juli i år. Trots det har antalet bibliotek sjunkit drastiskt.
2001 fanns det i Sverige 1.415 biblioteksfilialer - tio år senare har siffran sjunkit med tvåhundra, visar 2010 års folkbiblioteksstatistik.
Cecilia Ranemo, statistikansvarig på Kungliga biblioteket, förklarar det med att "när det går dåligt för kommunerna drar man ned på biblioteksverksamhet". Hon påpekar också att dessa nedläggningar ofta hotar skolbiblioteken.
Om barn inte introduceras till läsning tidigt kan framtida inlärning försvåras. De flesta ämnen kräver god läsförståelse. Många av dagens elever har svårigheter som spåras till svag läsförståelse, även i matematikämnet. Det arbetar den nya skollagen för att ändra, ändå finns det alltså skolor som undantar sig lagen.
Det kan ändras genom att man omformulerar skollagen. Det anser Kjell Ahlgren, undervisningsråd på Skolinspektionen, som i senaste numret av Biblioteksbladet säger att "det räcker inte heller att stoppa in en massa böcker i ett rum". Eftersom "vi är intresserade av den process som hjälper eleverna att bättre nå målen".
Det är riktigt, och bör vara självklart att skolan redan i barnens tidiga år sätter in dem i läsning.
Förutom att barnen får lättare för att ta till sig kunskap blir de även medvetna om att biblioteken håller klassisk litteratur, sökmotorer och tidskrifter. Den kunskapsförmedlingen sköts troligtvis bäst genom en kompetent bibliotekarie. Barn borde få veta att biblioteken står öppna för dem att både uppehålla sig i och finna material att fördjupa sig i.
Samtidigt som många skolor saknar bibliotek finns det många skolor som har bibliotek, men i stället saknar personal.
En lärare kan inte ensam ansvara för kunnande om barns och ungdomars litteratur. I stället behövs samarbete mellan lärare och bibliotekarie för att säkerställa bästa möjliga kunskapsförmedling.
Skollagen är för otydlig - när flera skolor struntar i både bibliotek och bibliotekarie. Även Skolinspektionen vill göra riktlinjerna inom lagen tydligare. Undervisningsrådet Kjell Ahlgren säger att "de skolor som har skolbibliotek har förstått vilken resurs det är för att nå kunskapsmålen."
Entusiasm föder entusiasm. En inspirerande bibliotekarie har kompetens att engagera barn till läsning, såväl som att lära dem slå i lexikon och ordböcker. Och för att kunna ha bibliotekarie krävs i första hand ett bibliotek, det bör vara tydligt i skollagen.