Ledare: Släpp betygshetsen
RÄKNEPROBLEM. Vissa skolor delar ut fler guldstjärnor än andra.
Foto: JESSICA GOW/Scanpix
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
och rättas dessutom lokalt. Och de instruktioner som trots allt finns för
att vägleda lärarna i deras betygsbedömning är tillräckligt vaga för att bedömningarna ska kunna bli tämligen skönsmässiga. Förutsättningar finns alltså för att likvärdigheten i betygssättningen ska bli lidande. Magnus Henrekson och Jonas Vlachos, forskare vid Institutet för näringslivsforskning, anser sig ha funnit indikationer på att detta problem faktiskt existerar inom dagens svenska skola. Stora skillnader i betygssättning mellan olika gymnasieskolor motsvaras enligt de båda forskarna inte av skillnader i faktiska kunskapsnivåer hos eleverna. I alla fall inte som denna kunskap uppmätts hos eleverna vid de nationella proven i årskurs nio. Vissa verkar helt enkelt få högre betyg för att de valt rätt skola. Detta är ett potentiellt stort problem, eftersom avgångsbetyg från gymnasiet är det viktigaste urvalsinstrumentet i konkurrensen om högskoleplatser. Hur betygen sätts på en viss skola av en viss lärare där en viss elev haft oturen eller turen att hamna kan då bli direkt livsavgörande för eleven. För att få ett mer rättvisande system föreslår de två forskarna i en debattartikel i DN (17/8) tre alternativa möjligheter till den nuvarande ordningen. Den första är att utöka användningen av nationella prov, och låta dessa bli mer styrande för det slutgiltiga betyget. Det ökar likvärdigheten och minskar risken för lokala hänsyn i betygssättningen. Detsamma gäller det andra alternativet; en återinförd studentexamen med externa examinatorer. En tredje möjlighet är att låta högskolorna själva bestämma mer över
vilka metoder som ska användas vid urvalet. Ett sådant system har mycket som talar för sig. Det är ju på högskolan kunskapen finns om vilka förkunskaper och färdigheter som krävs för att klara en viss form av högre utbildning. Även detta alternativ har säkert också sina brister, men framstår ändå som överlägset dagens system. Ett urval baserat på ett sammanvägt betygssnitt må låta väldigt rationellt och rättvist i teorin, men verkligheten visar att slutresultatet tyvärr kan bli något helt annat.