Det är det naturligtvis också. Av totalt 100.000 jobb, praktik- och utbildningsplatser som Socialdemokraterna utlovar i sin vårbudgetmotion "Ansvar för Sverige" är mer än åtta av tio utbildningsinsatser eller åtgärder av olika slag.
En tiondel är jobb som Socialdemokraterna räknar med ska kunna behållas genom att kommuner och landsting får 15 miljarder kronor extra, mer än dubbelt så mycket som regeringen föreslagit för åren 2009 och 2010. De pengarna ska hålla uppe sysselsättningen och kvaliteten.
Återigen är det tomma löften. För Norrbottens läns landsting innebär det här exempelvis ett tillskott på 125 miljoner kronor, vilket inte räddar landstingets ekonomi. Dessutom handlar kvalitet långtifrån bara om att spendera mer pengar. Men nyckelproblemet enligt Socialdemokraterna är just att det spenderas för lite just nu. Konsumtionen har bromsat in och människor sparar. Samtidigt håller finansminister Anders Borg (M) igen för mycket, enligt sossarna. Efter en period av alltför vidlyftigt lånande är en höjd sparkvot i samhället dock inte bara av ondo. Och frågan är om man kan tala om överdriven statsfinansiell återhållsamhet när staten lånar 180 miljarder. Förutom att underbalansera statsbudgeten med ytterligare nio miljarder vill Socialdemokraterna konstigt nog samtidigt dra ner på många människors konsumtionsmöjligheter genom minskat jobbskatteavdrag och höjd inkomstskatt. Högre skatter är dock inte enligt Socialdemokraterna alltid av godo; pensionärer ska få sänkt skatt och småföretagare en smärre sänkning av arbetsgivaravgiften. Vad Socialdemokraterna har problem med är generella skattesänkningar. De vill kunna bestämma över pengarna, och riktar stöd och avdrag till olika sektorer: Ökad bilförsäljning, nya bussar, renovering av kulturarvet och fler danskonstnärer. Några större visioner om bättre förutsättningar för fler riktiga jobb på sikt finns dock inte att hämta här. Förutom att slösa mer än regeringen och höja skatter vill Socialdemokraterna även spara. Mycket mer att komma med än neddragna kostnader för Regeringskansliet (det gör väl ett för bra jobb åt regeringen) och en översyn av myndigheters lokalkostnader har man dock inte. Vilket gör det lite lustigt när man skriver att "i det läge Sverige nu är inne i, behöver staten visa föredöme och prioritera hårt bland utgifterna". Socialdemokraterna har svårt just med att prioritera. Och enklare lär det inte bli när de rödgröna ska kompromissa sig samman. Symptomatiskt nog lade varje parti fram ett eget budgetförslag även denna gång. Distriktsordförande Karin Åström (S), som presenterade budgetmotionen i Luleå, hade en förklaring till det: "Vi har vår egen politik". Och egen är den, men inte mycket till politik.