LEDARE: Ledare: Ta lagom med debatt

Britterna är rädda. Belgarna är rädda. Holländarna är rädda. Svenskarna är livrädda. För vad? Små, marginaliserade partier med invandringskritiskt budskap och förenklad problemanalys, i de flesta fall helt utan politiskt inflytande. Partier av det här slaget är numera ett alleuropeiskt fenomen. Men vissa är för all del värre än andra. Det europeiska kabinettet av vad som med en slarvig benämning kallas högerextrema partier innehåller allt från nyliberala skattesänkarpartier till de verkligt rödbruna flåbusarna i engelska British National Party. När det gäller hur man ska förhålla sig till dessa fenomen tycks valet alltid stå mellan alternativen "ta debatten" eller "tiga ihjäl". Inställningen att misshagliga röster ska tigas ihjäl intas företrädesvis av vänstern. Ung Vänsters tidigare ordförande Ali Esbati ironiserar till exempel på sin blogg över den klenmagade liberala tron på att yttrandefrihet har ett demokratiskt egenvärde och att argument bäst bemöts i öppen debatt. Det är en osympatisk inställning. Att inte ta debatten är att inte tro på sina egna argument. För övrigt har yttrandefriheten naturligtvis ett demokratiskt egenvärde. Det är att göra det väldigt lätt för sig själv att mena att yttrandefrihet bara gäller godtagbara åsikter. Men man kan inte förneka att det finns problem också med den motsatta metoden. Att ta debatten riskerar att urarta i att man till slut knappt pratar om något annat än partilandskapets minsta och oviktigaste spelare. I den brittiska valrörelsen fick pyttelilla British National Party långt mer uppmärksamhet än vad de förtjänade. Den konservative ledamoten av EU-parlamentet Daniel Hannan påpekade i en tv-debatt hur orimligt det var att ett parti utan ett enda parlamentsmandat och med 0,2 procent av landets lokala mandat dag efter dag figurerade på löpsedlarna. Det hade British National Party aldrig lyckats med om det inte var för att alla var så fasansfullt rädda för dem. Samma sak gäller i Sverige med Sverigedemokraterna, och Daniel Hannans lösning är giltig även här. Tig inte ihjäl extremisterna, men ge dem bara den uppmärksamhet som de förtjänar. Varken mer eller mindre. Sverigedemokraterna som vågmästare vore förvisso ett olyckligt scenario, men det förändrar inte att vi talar om ett parti med ett stöd på ett par procent som är politiskt helt isolerade. Liknande partier finns i snart sagt alla europeiska parlament, inklusive våra nordiska grannars, och vi måste nog vänja oss vid tanken. Tiden när vi kunde låtsas som att vi trodde främlingsfientligheten var utdöd är förbi. Att utmåla SD som det största hotet mot vårt samhällssystem gynnar dem bara. Ett litet parti som får den förströdda uppmärksamhet som de förtjänar och som inte får debattera på egen planhalva är däremot inte lika kul.

Ledare: Ledare: Ta lagom med debatt